Denna undersökning syftar till att ta reda på hur kvinnliga och manliga karaktärer samt relationen mellan dem framställs i episka utdrag i läroböcker för gymnasiala svenskkurser. Därtill syftar undersökningen till att ta reda på hur dessa utdrag kan behandlas i litteratursamtal som en jämställdhetsfrämjande arbetsmetod i skolan. För undersökningen användes diskursanalys som metod och analysen genomfördes med ett genusperspektiv. Resultatet visade att totalt 29 utdrag i de nio läroböcker vi undersökt innehöll stereotypa framställningar av manliga och kvinnliga karaktärer som kan diskuteras i ett litteratursamtal för att främja jämställdhet. Resultatet av undersökningen visar att manliga karaktärer framställs som känslokalla och kvinnliga karaktärer som emotionellt instabila. Relationen mellan kvinnliga och manliga karaktärer framställs som ojämställd. Dessa framställningar förklaras genom de genusteoretiska begreppen dikotomi, genussystemet och den heterosexuella matrisen. Vidare visar resultatet att de olika läsarter som aktiveras i ett litteratursamtal möjliggör en jämställdhetsfrämjande arbetsmetod med de valda utdragen.