Abstrakt

Denna uppsats fokuserar främst på formuleringen i skolans läroplan att skolans etik ska förvaltas av kristna traditioner och västerländsk humanism samt att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Utifrån att jag har granskat och tolkat medias pressbild, de framlagda motionerna och olika vetenskapliga arbeten i ämnet så ställde jag mig följande frågor; vilken mediabild som kommer till uttryck och vilken kritik formuleringen får i motioner samt hur olika forskare tolkar formuleringen. Avslutningsvis så ställde jag frågan varför formuleringen av de kristna traditionerna och den västerländska humanismen anses komma i konflikt med formuleringen av att skolans undervisning ska vara icke-konfessionell. Som metod använde jag mig av den kritiska diskursmetoden där språket i läroplanen har granskats och tolkats samt vilka strukturer eller mönster som återfinns i texten för att göra en rättvis analys. Resultaten av undersökningen visade på att formuleringen är problematisk och till viss del motsägelsefull eftersom Sverige dels är ett sekulariserat land som i hög grad består av en stor mångkulturellt. Men som även förespråkar religionsfrihet i grundlagen och att undervisningen ska vara icke-konfessionell, därmed går det att fastställa att formuleringen har öppnat upp dörren för misstolkningar som vidare kan leda till att arbetet i skolan kan komma att påverkas.