User Experience, UX, som till en början främst användes inom IT-världen och sägs härstamma från HCI (Human Computer Interaction) används idag i allt större utsträckning. Den här studien syftar till att förtydliga vad UX innebär, hur definieras det samt hur ser yrkesrollerna ut inom UX. Denna studie är en jämförelse mellan teori och praktik för att se om praktiken matchar litteraturen. Ytterligare fokus ligger på organisationers UX-mognad samt vad det innebär för någon som är yrkesverksam inom UX. Vad innebär det för designers när mognaden är låg respektive hög? I den här studien användes huvudsakligen metoderna litteraturstudie, semi-strukturerade intervjuer där deltagarna alla är aktiva utövare inom UX och en enkät om upplevd UX-mognad. UX kommer från användbarhet, då användbarhet anses för snävt för att täcka alla områden man jobbar med vid utvecklingen av en produkt eller tjänst. I teorin beskrivs UX till större del som ett användarfokuserat arbetssätt där användaren ses som experten istället för designern. Eftersom det idag finns en uppsjö av digitala produkter och tjänster har UX blivit viktigt för att kunna uppnå ökad konkurrenskraft på marknaden. Därav har allt fler organisationer börjat intressera sig för UX. För att veta vart en organisation befinner sig i UX-mognaden finns en mängd olika UXmognadsmodeller som kan vara användbara för att fastställa detta samt guida hur en organisation kan avancera. Om UX-mognaden är låg innebär det att ingen eller få jobbar med UX i en organisation. Är det få som jobbar med UX innebär det att de får ta på sig en väldigt bred roll, det blir ett väldigt stort ansvar. Är det verkligen rimligt att en person ska behöva bära det ansvaret? Är däremot UX-mognaden är hög så jobbar hela team eller hela organisationen med UX på något sätt. Det underlättar för designer och bidrar till att skapa ett bättre samarbete inom organisationen. Men om allt fler använder sig av UX och det blir en del av flertalet olika yrken, vad kommer då hända med rollen?