There is a need to reduce unsustainable use of fossil fuels. Increased usage of renewable energy by combined use of photovoltaic solar panels (PV) with battery storage is one way. Another way is to increase awareness of energy usage and reduce the energy performance gap by building energy-efficient buildings. Buildings have a long lifetime and high energy usage will have an impact for a long time.

Barriers, drivers and non-energy benefits (NEBs) for investments in battery storage in photovoltaic systems (PV) in the context of farmers in Sweden with PV systems was investigated by a questionnaire study. The questionnaire was sent to farmers in Sweden who already have photovoltaics installed and about 100 persons answered, a response rate of 59%.

Among the drivers for investments in battery storage in PV systems in agriculture it was found that the highest-ranked driver, i.e., to use a larger part of the electricity produced oneself, turns out to be the highest priority for grid owners seeking to reduce the need for extensive investments in the grid. The primary NEBs found were the possibility to become more independent of grid electricity.

A method for the building process, called ByggaE, which aims to reduce the energy performance gap, has been developed and described. The method is based on two main processes with activities. Documents that support the activities can be found and stored in the energy documentation, a digital map structure. The two main processes are:

• The client’s activity to formulate requirements and ways to verify these requirements.
• The main process for other actors is to identify, handle and follow up risks or critical parts.

An overall relation between the energy efficiency gap and the energy performance gap has been identified. Realistic assumptions and follow-up related to the assumptions are found to be important to reduce both the energy efficiency gap and the energy performance gap.

För att uppnå klimatmålen är det nödvändigt att minska den ohållbara användningen av fossila bränslen. Ett sätt är att öka användning av förnybar energi genom att kombinera solel med batterilager. Ett annat sätt är att öka medvetenheten om energianvändningen med dess negativa påverkan på miljön och uppfylla energikraven för nya byggnader bättre. Eftersom byggnader har lång livslängd ger onödigt hög energianvändning påverkan under lång tid.

Hinder, drivkrafter och andra icke energirelaterade fördelar med att investera i batterilager till solel har undersökts i en enkätstudie bland svenska lantbruk. Det kom in 100 svar från lantbrukare som har solel, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 59 %.

Den viktigaste drivkraften för att investera i batterilager till solelanläggningen är en högre egenanvändning av el. Detta visade sig också vara högst prioriterat av elnätsägare för att minska behovet av kostsamma investeringar i elnätet. Den största icke energirelaterade fördelen med batterilager är större oberoende av elnätet.

En kvalitetsäkringsmetod för byggprocessen har utvecklats och beskrivits. Syftet med metoden, som kallas ByggaE, är att minska skillnaden mellan verklig energianvändning och energikrav i nya byggnader. Metoden bygger på två huvudprocesser med aktiviteter. Beställarens huvudprocess är att formulera krav och metoder att kontrollera och följa upp dessa krav. De andra aktörernas huvudprocess är att identifiera, hantera och följa upp risker eller kritiska moment som kan påverka energianvändningen. Dokument som stödjer aktiviteterna lagras i en digital mappstruktur.

Det är viktigt med realistiska antaganden och uppföljning som relaterar till dessa antaganden för att fler lönsamma energieffektiviseringsåtgärder ska bli genomförda och för att de energiprestanda som krävs eller förväntas ska bli uppfyllda.

One step towards reducing greenhouse gas emissions is to use energy in a more efficient way and increase the share of renewable energy. This thesis focuses on the construction process and operation of non-residential buildings. The “housing and service” sector, which includes non-residential buildings, accounts for just over one-third of final energy use in Sweden. Reaching energy performance requirements and maintaining them over time is important. Through a socio-technical perspective, I have investigated how different roles and processes involving professional stakeholders affect efficient energy use in non-residential buildings. Interviews and surveys were the main research methods. When energy production and energy use do not coincide in time, there is need for energy storage, for example with batteries. Furthermore, digitalization in the ongoing twin transition may provide better and more energy efficient control of buildings. Therefore, barriers and drivers for investments in battery storage and building automation have been examined in this thesis. Knowledge is an important factor throughout the construction process and operation to achieve and maintain energy performance. The thesis contributes a method and analysis model to support the actors in the construction process to create clear goals and achieve them. Formulating and following up energy requirements is central during both the construction and operation phases of buildings. The thesis shows the importance of identifying causes of deviations and dealing with them. Functioning digital systems are a prerequisite but not a replacement for on-site operating personnel to maintain low energy consumption over time. Two-way communication within and between actors is important, both during the construction process and the operational phase. It is also important with functioning external support when the technology does not work, and that it is obvious in the organization's culture to use the support.

Ett steg på vägen för att minska utsläppen av växthusgaser är att använda energi på ett mer effektivt sätt och öka andelen förnyelsebar energiproduktion. Avhandling fokuserar på byggprocessen och fastighetsdrift för lokalfastigheter. Sektorn ”bostäder och service” där lokalfastigheter ingår står för en dryg tredjedel av den slutliga energianvändningen i Sverige. Att nå energiprestandakraven och bibehålla dem över tid är viktigt. Genom ett sociotekniskt perspektiv har det undersökts hur olika roller och processer som involverar professionella intressenter påverkar effektiv energianvändning i lokalbyggnader. Intervjuer och enkäter har främst använts som forskningsmetoder. När energiproduktion och energianvändning inte sammanfaller i tid skapas behov av energilagring, med tex batterier. Den digitala utvecklingen ger möjligheter att bättre kunna styra och optimera byggnader och kapa effekttoppar. Därför har hinder och drivkrafter för investeringar i batterilager och fastighetsautomation undersökts närmare i denna avhandling. Kunskap är en viktig faktor genom hela byggprocessen och förvaltningen. Genom kunskap ökar möjligheterna att uppnå och bibehålla energieffektiv drift över tid. Avhandlingen bidrar med en metod och analysmodell som kan användas som stöd av aktörerna i byggprocessen för att skapa tydliga mål och nå dem. Att formulera och följa upp energikrav är centralt både under bygg- och förvaltningsskedet för byggnader. I avhandlingen visas på vikten av att identifiera orsaker till avvikelser och hantera dem. Fungerande digitala system är en förutsättning men ingen ersättning för driftpersonal på plats för att bibehålla låg energianvändning över tid. Tvåvägskommunikation inom och mellan aktörer är viktigt både under byggprocessen och driftskedet. Det är också viktigt med fungerande externt stöd när tekniken inte fungerar samt att det i organisationens kultur är självklart använda det stödet.