Sammanfattning 

Bakgrund: I Sverige har regeringen beslutat att genom fokus på primärvård förbättra folkhälsan. Fortfarande har 1,8 miljoner svenskar hypertoni, hälften står under behandling. I Gävleborg har antalet patienter med diagnosen ökat. Region Gävleborg siktar på jämlik vård men omhändertagandet av patienter med hypertoni skiljer sig åt då vissa hälsocentraler erbjuder sjuksköterskeledd hypertonimottagning. Vissa studier har sjuksköterskeledd hypertonimottagning påvisat gynnsamma effekter på exempelvis följsamhet. Forskningsläget är dock fortfarande osäkert. 

Syfte: Syftet med studien var att jämföra blodtrycks- och kolesterolvärden hos patienter med diagnosen hypertoni vid två hälsocentraler, varav en har sjuksköterskeledd hypertonimottagning. 

Metod: Metoden var en tvärsnittsstudie med komparativ och deskriptiv design och kvantitativ ansats. Urvalsmetoden var ändamålsenlig av hälsocentraler med olika omhändertagande av patienter med hypertoni. Urvalsgruppen var patienter med diagnosen hypertoni utan andra kroniska sjukdomar i åldern 40-80 år. Data, blodtrycks- och kolesterolvärden från patientjournaler analyserades med komparativ statistik i form av Chi 2-test. 

Huvudresultat: Resultatet visade en starkt signifikant skillnad i andel patienter med välbehandlat blodtryck till fördel för den sjuksköterskeledda hypertonimottagningen. Även när det gällde kolesterolvärden fanns en signifikant skillnad, där den sjuksköterskeledda mottagningen hade lägre andel patienter med förhöjda värden. Den större andelen välbehandlade patienter återfanns vid den hälsocentral som hade sjuksköterskeledd hypertonimottagning. 

Slutsats: Många faktorer påverkar varför en patient inte når målblodtryck (<140/90 mmHg) och anses välbehandlad. I föreliggande studie kunde starkt samband ses mellan välbehandlade blodtryck och hälsocentral med sjuksköterskeledd hypertonimottagning. Detta motiverar framtida interventionsstudier.