I följande examensarbete har en textanalys gjorts i syfte att undersöka hur lättillgänglig en lättläst text är, utifrån ett flerspråkighetsperspektiv. De texter som har studerats är Elin Wägners roman Pennskaftet samt dess lättlästa version, som är bearbetad av Tomas Dömstedt. Undersökningen har begränsats till att endast omfatta det inledande kapitlet av respektive bok och har haft i syfte att studera följande språkliga variabler: meningslängd, fundamentslängd, bisatsfrekvens och konnektivbindning mellan satser. Denna delstudie har avsett att göra en jämförande analys gällande de valda faktorerna, för att på så vis se vilka bearbetningar som har gjorts för att underlätta läsprocessen. Utöver denna komparativa textanalys har även en innehållsanalys tillämpats för att se vilka krav som den lättlästa texten ställer på läsarens förkunskaper, utifrån ordval. Denna delstudie har haft sin utgångspunkt i att se hur kulturella erfarenheter och kunskaper om världen kan påverka läsförståelsen, och om berättelsen är bearbetad på ett sätt som hjälper eller stjälper den flerspråkiga läsaren. Resultatet visar på att det har gjorts språkliga bearbetningar som underlättar läsningen avseende variabler som meningslängd, fundamentslängd och bisatsfrekvens. Den språkliga faktor som uppvisar en lägre läsbarhet i den omarbetade versionen är konnektivbindning mellan satser. Gällande förförståelsen och de krav som texten ställer på läsarens förkunskaper blir det tydligt att läsaren bör ha särskilda kunskaper med sig in i läsandet, för att på ett rättvisande sätt kunna föreställa sig den verklighet som beskrivs. Dock framkommer det i den avslutande diskussionen att boken anses vara lämpad i undervisningssammanhang, då texten kan fungera för att utmana eleven och därmed kunna utveckla dennas läsförmåga. En sådan utveckling förutsätter att läraren tillämpar klassrumsaktiviteter som stöttar eleverna i läsprocessen.