Syftet med denna uppsats är att genom närläsning undersöka hur genus framställs och uttrycks i tre bilderböcker med skräcktema för barn i förskoleålder, och även analysera om rädsla och mod uttrycks på könsstereotypa vis i dessa böcker. Böckernas karaktärer har analyserats med hjälp av Maria Nikolajevas teorier kring narratologi samt ett egenkonstruerat motsatsschema av könsstereotypa uttryck och egenskaper. Motsatsschemat är baserat på Nikolajevas eget motsatsschema samt Yvonne Hirdmans teorier om genussystem. Analysens huvudfokus är huvudkaraktärernas yttre uttryck och inre egenskaper, och hur dessa kan förstås ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att trots att karaktärerna uttryckte både stereotypt manliga och kvinnliga uttryck och egenskaper så framställs och uttrycks genus på ett stereotypt vis i de tre böckerna. Med hjälp av motsatsschemat blev det tydligt att karaktärerna både framställdes stereotypt och normbrytande. Med hjälp av det narratologiska perspektivet kunde dessa uttryck ses som del i en process, då karaktärerna alltid uttryckte könsstereotypa egenskaper i slutet på berättelsen. I analysen blev det tydligt att karaktärernas uttryck för rädsla och mod skiljde sig åt beroende på kön. Både pojkar och flickor uttryckte rädsla, men pojkarnas rädsla följdes i alla böcker upp av en positiv karaktärsutveckling mot mod och självständighet.