Denna artikel om svensk TV-dramatik anknyter till bokens båda teman människan i samtiden och existentiell kultur. De TV-produktioner som behandlas är visserligen långt ifrån nya, men gjordes med ambitionen att skildra livsvillkoren för sin samtids människor. På så sätt är de också exempel på existentiell kultur. Bilden av det svenska välfärdssamhället som sekulärt är etablerad. Utifrån en genomgång av samhällskritisk svensk TV-dramatik som producerades under åren runt 1970 visas dock här att det i offentligheten fanns ett tydligt intresse för moral och tro. I artikeln ges inledningsvis en överblick av den dramatik Sveriges Radio producerade för TV. Sedan diskuteras några konkreta exempel på svenskt TV-drama från tiden ifråga. Några av dem behandlar explicit frågor om religion och tro. Andra är snarare exempel på hur livsåskådningsfrågor och idealitet tematiseras även i produktioner som inte primärt fokuserar kyrkliga eller ens religiösa kontexter. En viktig del av analysen utgör de ideal och värderingar som det offentliga mottagandet av TV-dramatiken i dagspressen rymmer, men även innehållsliga och estetiska aspekter diskuteras.