About 12% of the greenhouse gas emissions and 40% of the total energy use in the EU derive from the buildings. User behavior, construction, and HVAC systems has a significant impact on a building’s energy use. If a building is to be energy-efficient it is important to understand how all these parameters are connected. This study is motivated by the need to decrease the energy use in buildings to reach the goals of energy use and greenhouse gas emissions. 

In this thesis, measurements of indoor climate and electricity use, together with time diaries was used to create input data for an energy simulation model of a retirement home. A parametric study was conducted to simulate how energy demand was affected by changes in five different parameters in an office building. Also, two different energy-efficiency indicators were used to see how indicators can affect the perceived energy-efficiency of buildings.

High amount of airing and low electricity use had the most impact on the heating demand in the retirement home, and electricity use had the highest impact on the total energy demand in the office building. The model of the retirement home using data gathered on-site had 24% higher energy use than the model using standard user input data. In the office building, total energy demand for heating and cooling could be lowered with 12-31% by lowering the electricity use with 30% compared to standard user input data.

For office buildings the most important thing to lower total energy demand seems to be lowering the electricity use. Using today’s standard user input data does not correspond well to using on-site gathered data in a retirement home and it is therefore important to develop the standard user input data further. The indicator kWh/m2, seems to promote buildings with low occupancy. This could lead to buildings being utilized in an in-efficient way. The indicator kWh/m2 should either be replaced or combined with an indicator that takes occupancy into consideration. 

Runt 12% av utsläppen av växthusgaser och 40% av den totala energianvändningen i EU kommer från byggnader. Brukarbeteende, konstruktion och HVAC-system har signifikant påverkan på en byggnads energianvändning. Om en byggnad ska bli så energieffektiv som möjligt är det viktigt att förstå hur dessa parametrar hör ihop. Denna studie motiveras av behovet att minska energianvändning i byggnader för att nå målen för energianvändning och utsläpp av växthusgaser. 

I denna avhandling användes mätningar av inomhusklimat och elanvändning, tillsammans med tidsdagböcker, för att skapa indata till en energisimuleringsmodell av ett ålderdomshem. En parameterstudie genomfördes för att simulera hur energibehovet påverkades av ändringar i fem olika parametrar i en kontorsbyggnad. Två olika indikatorer för energieffektivitet användes också, för att se hur olika indikatorer påverkar hur en byggnads energieffektivitet uppfattas.

Hög grad av vädring och låg elanvändning hade störst påverkan av energibehovet i ålderdomshemmet, och i kontorsbyggnaden påverkades det totala energibehovet mest av elanvändningen. Modellen av ålderdomshemmet där data insamlad på plats användes hade 24% högre värmebehov än modellen som använde standardiserade brukarindata. Det totala energibehovet för värme och kyla i kontorsbyggnaden kunde sänkas med 12-31% genom att sänka elanvändningen med 30% jämfört med standardiserad brukarindata.

Det viktigaste för att få ner det totala energibehovet i kontorsbyggnader verkar vara att sänka elanvändningen. Att använda dagens standardvärden för brukarindata överensstämmer inte väl med att använda data insamlad på plats för ett ålderdomshem. Det är därför viktigt att vidareutveckla standardiserad brukarindata. Indikatorn kWh/m2 verkar främja byggnader med låg beläggning. Detta skulle kunna leda till att byggnader utnyttjas på ett ineffektivt sätt. Indikatorn kWh/m2 skulle därför behöva ersättas eller kombineras med en indikator som även tar byggnadens beläggning i beaktande.