Utmaningarna från våldsbejakande extremism och organiseradbrottslighet utgör ett hot mot demokratin och står därför högt på denpolitiska dagordningen. Genom sitt våldskapital och ambitionen attskapa parallellsamhällen och underminera det demokratiskasystemet utmanar dessa antagonistiska krafter direkt samhälletsinstitutioner, som statens legitima våldsmonopol ochtrygghetssystem. Att studera överlappningen mellan organiseradbrottslighet och våldsbejakande extremism är ett viktigt område,eftersom en symbios av dessa destruktiva krafter kan genereraallvarliga säkerhetsutmaningar, inte minst på grund av detvåldskapital som den organiserade brottsligheten besitter i Sverigeoch den övertygelse som exempelvis konfliktresenärer kan bära.Med utgångspunkt i dessa utmaningar har projektet undersökt omdet finns en överlappning mellan organiserad brottslighet ochvåldsbejakande islamistisk extremism i Sverige. Den samladeempirin i det här projektet visar att organiserad brottslighet ochvåldsbejakande extremism i allmänhet och våldsbejakandeislamistisk extremism i synnerhet är överlappande och delvis“sammanflätade” fenomen. Den våldsbejakande islamismen i Sverigeär som miljö fragmenterad, men det finns kluster av individer somhar hög grad av inbördes samarbete. Det innebär att det till skillnadfrån högerextremism inte finns en tydlig hierarkisk organisation somsamlar de mest aktiva extremisterna. Det är snarare en plattorganisering som består av olika noder av extremister som har enlokal förankring och är sammanlänkade genom digitala och analogainteraktioner.Våldsbejakande islamistisk extremism och organiserad brottslighetär vidare sammanlänkade genom rekrytering och samarbeten. Dessaföreteelser, oavsett om de är drivna utifrån ideologiska ellersocioekonomiska motiv, är både organiserade och många gångerrumsliga klustrade till socioekonomiskt svaga områden. Det gäller 6även kriminella konflikter där skjutvapen och handgranater används.Det finns samarbetskluster där individer ur den våldsbejakandeislamismen har samarbetslänkar till olika grupperingar inom denorganiserade brottsligheten. Det kan handla om brottsligasamarbeten såsom att organiserad brottslighet är en avsättningsytaför extremister att sälja stulen gods. Det kan också handla om attman som gängmedlem gör en karriär från gäng till extremism ochvidare tillbaka till gäng men bibehållen extremistisk identitet. Idenna process rekryteras likasinnade.För att förhindra och förebygga dessa företeelser behöver (blandmånga andra åtgärder) sammanhållna, riktade insatser, baserade pågemensamma framtagna problem- och lägesbilder, initieras. Varjeaktör, som nationella myndigheter, måste inventera på vilket sättman kan effektivisera sin verksamhet mot aktuella problembilder.Det är inte handlar inte främst om resurstillskott. Utan hur resurseranvänds. Det är bra att nya lagförslag mot antagonistiska företeelsersåsom gäng förs fram av riksdag och regering. Men vi behöver blieffektivare med de verktyg som redan finns på plats. Det behövsdärför fler utvärderingssatsningar på förebyggande åtgärder för attidentifiera vilka åtgärder som lämpliga och vilka åtgärder kan varakontraproduktiva. Det finns annars en risk att samhället tillför nyaresurser och initierar brottsförebyggandeåtgärder som i själva verketkan vara verkningslösa och i värsta fall rent kontraproduktiva.