Syftet med denna uppsats är att undersöka var studenter inhämtar information om coronarestriktionerna samt deras förtroende gentemot olika medier och medieaktörer.

Studien tillämpar en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Populationen avser studenter vid universitet och högskola mellan 18 - 40+ år. Data har samlats in via en webbaserad enkät. Enkäten resulterade i 135 godtagbara svar som har analyserats med hjälp av Google forms.

Studiens resultat visar att studenterna huvudsakligen inhämtar information om coronarestriktionerna genom journalistiska nyhetsmedier. Folkhälsomyndigheten är det mest trovärdiga källan i frågan, medan studenterna hade lägst förtroende för influencers. För ett mer trovärdigt resultat hade det krävts fler respondenter i undersökningen.

Studien bidrar till teoretisk kunskap angående studenternas val av medier och medieaktörer i rapporteringen om coronarestriktionerna. Studien bidrar även till en generell uppfattning om studenternas förtroende för olika medier och medieaktörer.

Vidare forskning föreslås undersöka om dessa attityder gentemot medier och medieaktörer återspeglar deras beteenden. Det hade även varit intressant att studera andra grupper samt ta hänsyn till andra variabler som kan tänkas vara bakomliggande orsaker till val av medier och medieaktörer under en samhällskris.

The aim of this essay is to investigate where students obtain information about the coronarestrictions and how they rely on different media and media actors in the matter. 

The study applies a quantitative research method with a deductive approach. Data were collected through a web-based survey and was answered by 135 students aged 18 - 41+. The questionnaire consisted of a total of 17 questions regarding the students' collection of information about the coronarestrictions.

Collection of information regarding the coronarestrictions takes place mainly through journalistic news media. The public health authority information about the coronarestrictions proved to be the most credible source among the students. The results also showed that influencers were the least reliable. The conclusion of the study is not completely credible. The study required more extensive answers.  This contributes to a lack of factors which leads to the result of the study not being enough.

The study contributes to theoretical knowledge about students' collection of information in the media about the coronarestrictions. The choice of media actors and attitudes towards them.

Further research is suggested to investigate whether these attitudes towards the media and media actors reflect their behavior. It would also have been interesting to study other groups and take into account other variables that may be underlying reasons for the choice of media and media actors during a societal crisis.