Denna studie handlar om genusnormer, sociala normer och samhällsnormer i den mest populära svenska barnlitteraturen år 2019. Studien är baserad på tre böcker skrivna av svenska författare och menade för barn i åldrarna 6–10. Syftet med studien är att skapa en insikt i de normer som barn möter i litteraturen menad för dem. Resultatet är baserat på en kvalitativ innehållsanalys baserad på tidigare forskningsresultat och facklitteratur.

Studien genomfördes med stöd från Nikolajevas (2017, s. 193) egenskapsschema och var framförallt fokuserad på karaktärers genusnormsyttringar. Den teoretiska grund som studien är byggd på är det litteratursociologiska perspektivet vilket gav upphov tillanvändandet av misstänksamhetsprincipen (Svedjedal, 2012, s. 73), alltså att de normer som bevittnas anses vara okända för författaren utöver de kopplingar som görs mellan text och fakta. Resultaten i studien visar att barnlitteratur innehåller genusnormer i flera delar av dess uppbyggnad och innehåll, däribland karaktärsavbildningar ochkonstruktioner, samt hur genusnormer skiljer sig åt beroende på karaktärer och deraskönstillhörighet.