Sammanfattning

Bakgrund: Händerna är ett av de mest användbara verktygen i det dagliga omvårdnadsarbetet för vårdpersonal men också den största källan till smittspridning. En god handhygien (HH) är en av de främsta åtgärderna för ett infektionsförebyggande arbete. Vårdrelaterade infektioner (VRI) kostar samhället cirka 1,5-2,2 miljarder kronor varje år samtidigt som det orsakar onödigt lidande hos patienten. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens upplevelser av vad som hindrar alternativt främjar följsamheten av HH. Metod: Via databasen Medline och sökmotorn Pubmed samt Cinahl kunde denna litteraturstudie med deskriptiv design hitta totalt tio vetenskapliga artiklar, varav nio med kvalitativ ansats och en mixad metod där endast den kvalitativa delen inkluderats i resultatet. Huvudresultat: Två huvudteman identifierades med tillhörande subteman. I resultatet beskrev vårdpersonalen deras egen upplevelse av vad som hindrar alternativt främjar följsamheten av HH. Det framkom att vårdpersonalen belyser utbildning, resurstillgångar, miljö, material, utrustning och det individuella beteendet som viktiga beståndsdelar för efterlevnaden. Slutsats: Enligt vårdpersonalen kan den egna individen och organisationen både hindra och främja följsamheten av HH. Organisationen behöver ge vårdpersonalen en god arbetsmiljö med resurstillgångar samtidigt som sjuksköterskan har ett ansvar över sitt eget beteende. 

Abstract 

Background: The hands are one of the main tool in the daily nursing work for health personnel, but also the largest source of the spread of infections. Good hand hygiene (HH) is one of the main measures in the work of preventing infections. Healthcare-associated infections (HAI) cost the Swedish society approximately 1.5-2.2 billion (SEK) each year, while causing unnecessary suffering to the patient. Aim: To describe what health care personnel experience as barriers and what promotes the compliance with hand hygiene. Method: Through the database Medline and the search engines Pubmed and Cinahl, this literature study with descriptive design was able to find a total of ten scientific articles, nine with a qualitative approach and one mixed method where only the qualitative part was included in the result. Results: Two main themes were identified with associated sub-themes. In the results section, the health personnel describe their own experience of the barriers and of what promotes compliance with HH. It emerged that the health care staff highlights education, resource assets, environment, materials and equipment as well as the individual behavior as important components for compliance. Conclusion: According to the health personnel, the compliance with HH can be obstructed as well as promoted by the individual and the organization. The organization needs to provide a good working environment with the required resources and the nurse needs to take responsibility for the nurse's own behaviour.