Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur kollektivtrafiken påverkats indirekt av covid-19, då med minskat resande, förändrat beteende kring resande på grund av restriktioner och den smittorisken som finns. Målet är att förstå effekterna på den lokala busstrafiken i en stadsdel i Gävle.

Ämnet för examensarbetet valdes utifrån intresset att öka kunskapen om hur samhället påverkas av den högst aktuella världsomspännande pandemin, covid-19. Litteraturstudien över tidigare och nutida forskning visar att av den smittspridning som har förekommit och förekommer i samhället har en del skett inom kollektivtrafiken. Samtidigt infördes kraftiga restriktioner för resande i och med utbrottet av covid-19.

Med den utgångpunkten valdes att undersöka hur resandet påverkats, och i så fall vad som eventuellt påverkat vid sidan av restriktionerna. För att kunna hålla givna tidsramar avgränsades arbetet till att omfatta bussresandet i Gävle, och mer specifikt i stadsdelen Sätra. Boende i stadsdelen tillfrågades om sina resvanor genom att svara på en web-baserad enkät.

Enkäten innehöll elva frågor om resmönster, resvanor och inställningen till busstrafiken de senaste 12 månaderna, från april 2020 till april 2021. Även intervjuer genomfördes under arbetets gång. De gjordes med tre trafikplanerare från det lokala bussbolaget, X-trafik samt Vy bussar, vilka är de som planerar busstrafiken i staden.

Resultatet av enkäten och intervjuerna visar på att användningen av busstrafiken har gått ner under det undersökta året. Statistik från bussbolaget visar på en nedgång med 28% för helåret 2020. Analysen av enkäterna tyder på att den minskade användningen beror dels på en generell rädsla för covid-19, dels på de restriktioner och råd som gällde samt en oro över att bli smittad om man använder kollektivtrafiken.

Avslutningsvis behöver rollen som kollektivtrafik har och kommer att fortsätta ha i människor liv att fortsätta undersökas för att få bättre kunskap om hur människor tar till sig råd och restriktioner samt hur man agerar utifrån dessa. Vi behöver nya verktyg för att få ett mer resilient samhälle, så att vi bättre kan hantera, tyvärr, förväntade framtida pandemier.