Uppsatsen utforskar vad nyandliga tror på och varför, samt hur det nyandliga fenomenet ser ut inom Gävle kommun. Arbetet utgår från den kvalitativa metoden och använder sig av litteraturstudier samt intervjuer, vilket ämnar ge en inblick i nyandliga individers personliga uppfattningar, tankar, och idéer och hur väl dessa överensstämmer med vad som beskrivs i litteraturen. Undersökningen utgår från tre semi-strukturerade intervjuer och personerna valdes utifrån sin tro samt hur involverade de är inom den nyandliga rörelsen. Uppsatsen utgår från ett religionssociologiskt och religionspsykologiskt perspektiv samt sekulariseringsteorin och deprivationsteorin i sin analys.Uppsatsen kommer fram till att nyandlighet är ett samlingsbegrepp som innefattar flertalet trosuppfattningar och trosuttryck. De drar influenser från olika källor som blivit tillgängliga genom de nya kulturella strömningar sekulariseringen och globaliseringen inneburit. Religionens meningsskapande roll har försvunnit, och i avsaknaden av dess vägledande och stödjande funktion har många människor sökt sig till alternativa trosuppfattningar. Den nyandliga rörelsen är inte organiserad och fungerar mer som ett nätverk, och reflekterar vad som är relevant och aktuellt i nutiden. Eftersom den nyandliga rörelsen inte annonserar sin närvaro enligt traditionella kanaler kan det vara svårt för utomstående att hitta till dess aktiviteter och sammankomster. I Gävle har rörelsen inte en speciellt märkbar närvaro, men det finns ett utbrett intresse för nyandlighet.