Denna studie undersöker huruvida lärare i fritidshems yrkespositionering och autonomipåverkats av legitimationsreformen i fritidshem (SFS 2010:326). Fokus är på lärare ifritidshems upplevelser av yrkespositionering och autonomi i förhållande till de övrigapersonalgrupper som arbetar i fritidshem utan legitimation. De teoretiska angreppssättsom tillämpas är dels delar av Giddens (1984) struktureringsteori via begreppen regler,resurser och yrkesposition samt delar av Brantes (2009) betoningar av professionsteorivia begreppet autonomi.Studiens resultat påvisar att legitimationsreformen i fritidshem SFS 2010:326 inte haftnågon signifikant påverkan på lärare i fritidshems autonomi, yrkesposition och iförlängningen; arbetssituation. Detta beror av att legitimationsreformen motarbetas avden lärarbrist som råder i Sverige och rektors svaga ledarskap i fritidshem. Dessutomsker en kompetensutveckling ledd av lärare i fritidshem för icke-legitimerad personalsom en konsekvens av lärarbrist som är problematisk för lärare i fritidshems autonomioch yrkespositionering. Studien påvisar dessutom att legitimationsreformen skapatslitningar och interna konflikter i arbetslag mellan legitimerad och icke-legitimeradpersonal när en tidigare samarbetskultur ifrågasätts av legitimationsreformens krav påen hierarkisk ansvarsfördelning och struktur utan stöd och ledning av rektor.