Bränslepriserna har under de senaste åren varit oroväckande för såväl näringsidkare som för konsumenter. Dagens bränslepriser slår hårt på vissa branscher och privatpersoner har inte hunnit anpassa sig till de ökade kostnader som bränslepriserna medför. Syftet med uppsatsen är att analysera rättsliga orsaker som medför förhöjda bränslepriser ur ett skattehänseende. Analysens primära utgångspunkt är att kartlägga hur bränsleskatten har förändrats genom nya förslag i förhållande till nationell rätt och EU-rätt. 

I uppsatsens analys konstateras att bränslepriserna har ökat markant under åren. Priset för diesel har ökat med mer än 10 kr/liter och bensin har ökat med ungefär 7 kr/liter bara under de senaste fem åren. Av priset vid pump uppgår idag andelen skatt till ungefär 30 - 40 procent för diesel respektive 40 - 50 procent för bensin. När priserna för bränsle stiger stiger också priset på många andra varor som till exempel livsmedel som i slutändan leder till att konsumenten drabbas till följd av de höga bränslepriserna. De mest kritiska branscherna som fraktbolag och jordbruk påverkas i högsta grad vilket främst beror på att det inte finns andra alternativ för att komma undan de höga bränslekostnaderna. Regeringen har lagt fram förslag på ett flertal åtgärder men möjligheterna för samhället att anpassa sig är trots detta små. De EU-rättsliga reglerna påverkar svensk rätt i förhållande till bränsleskatten genom minimiskattebeloppen samt reglerna kring mervärdesskatt. Det kritiska läget gällande höga bränslepriser är inte bara på grund av skattesystemet. Faktorer som pandemi och konflikten mellan Ryssland och Ukraina är två av de största anledningarna till att oljepriser ökat under de senaste två åren vilket resulterar i den situation vi befinner oss i idag då tillgång och efterfrågan varierat kraftig.