Under samtalet presenterar och diskuterar vi ett pågående forsknings- och utvecklingsprojekt om förhållandet mellanvideoinspelad distansundervisning via film respektive traditionell campusundervisning (kallat modellernedan). Vi forskar om vår egen undervisningspraktik, vilket innebär att samtalet rör både högskolepraxis och högskolepedagogiskforskning. Projektet hör hemma inom traditionen Scholarship of Teaching and Learning (SoTL, se t.ex. Trigwell 2021),ett heterogent forskningsfält som förenas i strävan efter att identifiera vad som fungerar i undervisning, och att föradenna kunskap vidare (jfr Kanuka 2011:1). Under Covid-19-pandemin har många som undervisar i högre utbildningtillämpat olika digitala lösningar och inför framtiden är det angeläget att utvärdera möjliga fördelar och nackdelar meddessa lösningar.

Syftet med vårt forskningsprojekt är att ta reda på vilken av modellerna som ger bästa möjliga förutsättningar för vårastudenters måluppfyllelse. Bland annat frågar vi: Vilken modell leder till högst studieresultat? Hur använder studenternatillgängliga resurser i respektive modell (tex. antecknande och användning av kurslitteratur)? Vilka attityder harstudenterna gentemot respektive modell?

Projektet har kopplingar till undervisningsmetoden flipped classroom (FC), en bred term som i praktiken brukar innebära att lärarledd tid ägnas åt arbete med innehåll som studenter tagit del av innan undervisningen, vanligen online och i form av video. FC används alltmer inom högre utbildning, men samtidigt saknas forskning om i vilken grad FC gagnar studenters lärande (Comber & Brady-Van den Bos 2018: 683–684). Flera studier har visat på positiva effekterav FC, som ökat engagemang och ökat lärande hos studenter, medan andra pekar på motsatsen, även om studenter själva upplever ökat lärande. Ofta tenderar forskning om FC att handla om att jämföra större grupper, men det finns också studier som visar att olika modeller kan gynna hög- eller lågpresterande studenter. Därför finns skäl att också se till individer.

Under läsåret 2021–2022 genomförs dels en pilotstudie, dels en huvudundersökning där föreläsningar i en kurs i sociolingvistik med ca 90 lärarstudenter ges via inspelade filmer (ht21), respektive på campus (ht22). Kurs- och föreläsningsinnehåll är identiskt båda terminerna. Efter varje föreläsning besvarar studenterna en enkät och gör ett diagnostiskt kunskapsprov. Under rundabordssamtalet kommer vi att presentera våra preliminära resultat tillsammansmed några tentativa slutsatser. I anslutning till detta hoppas vi på en diskussion om vad våra resultat kan betyda för universitetslärare, och hur projektet kan fortsätta framåt. I samtalet är deltagarnas egna erfarenheter av de olika modellerna viktiga och vi hoppas att diskussionen kan vara inspirerande för alla inblandade.