Bakgrund: Amning rekommenderas att bibehålla under åtminstone de första sex månaderna efter födseln, men aktuell forskning tyder på att de flesta mödrar inte följer denna rekommendation, varmed den verkliga genomsnittliga amningsperioden blir betydligt kortare än så. Amningsriktlinjer föreslår att använda sjuksköterskans amningsstöd för att främja amningen, men det är viktigt att få klarhet i ammande mödrarnas upplevelser av denna form av stöd. Syfte: Att beskriva ammande mödrars upplevelser av amningsstöd från sjuksköterskor. Metod: Följande arbete är en beskrivande litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databasen MedLine/PubMed via Högskolan i Gävle, Sverige. Huvudresultat: Amningsstödets metoder och effektivitet varierade mellan sjuksköterskorna. Mödrarnas upplevelser av fördelar eller brister i amningsstöd fastställdes av sjuksköterskors stödjande kompetens, färdigheter, tillgänglighet och engagemang. Mödrarna kände sig stöttade när sjuksköterskorna gav dem konsekventa amningsråd anpassade efter deras individuella behov, lyssnade på mödrarna, uppmuntrade dem att fatta egna beslut och ömtåligt lärde mödrarna amningstekniken. Detta hade en positiv inverkan på amning. De negativa upplevelserna omfattade stöd som inte var anpassat till de ammande mödrarna, såsom kontrollerande ställning, kritiska omdömen, opålitlighet i rådgivningen samt bristande kunskaper i presentation av amningsteknik. Slutsats: Sjuksköterskor kan främja eller motverka amningen bland mödrar. Det är viktigt att beakta ammande mödrarnas personliga upplevelser och perspektiv på detta för att förse mödrarna med det optimala amningsstödet.