Arbetsmarknadsetablering av migranter i Sverige innefattar både möjligheter till arbetskraft för arbetsgivare och meningsfull sysselsättning och försörjning för den enskilde. Denna är dock kantad av hinder i arbetsmarknadsintegration och förmåga att ta tillvara på kompetens som utvecklats utanför Sverige. Hindren är särskilt uttalade för personer som saknar gymnasieutbildning eller formell yrkesutbildning. Arbetskraftsdeltagandet är lägre för utlandsfödda än för svenskfödda, och kvinnliga flyktingar och asylinvandrare med lågutbildningsnivå står utanför arbetsmarknaden i mycket stor utsträckning. Därtill satsas mindre resurser på arbetsmarknadsintegration för kvinnor än för män, och det är även en lägre andel kvinnor med låg utbildning som väljer att delta i Arbetsförmedlingens etableringsinsatser. Föreliggande studie ingår i ett delprojekt inom Integration Gävleborg 2.0, ett forsknings- och utvecklingsprojekt som drivs av Länsstyrelsen Gävleborg. Gävleborg har tagit emot ett stort antal nyanlända och regionen har generellt låg utbildningsnivå och hög arbetslöshet i jämförelse med riksgenomsnittet. Dessa aspekter gör arbetsmarknadsetablering särskilt svår för migranter med begränsad skolgång. Det har också blivit tydligt hur coronapandemin ytterligare begränsat möjligheterna till arbetsmarknadsetablering och integration.