Syfte: Refinitiv Eikon erbjuder betygsättning av företags ESG-prestation, data rankas för att möjliggöra jämförelse mellan olika företag. Till grund för betyget ligger bland annat företagens egna hållbarhetsrapporter, en rapport som inte innefattas av något obligatoriskt ramverk. Studien ställer sig frågan hur företagen kan vara jämförbara om det inte finns ett givet sätt att utforma rapporterna och kopplar därför in det institutionella perspektivet för en vidare analys. Syfte är att undersöka om hållbarhetsprestation kan förklaras med hjälp av institutionell teori. 

Metod: Med utgångspunkt i den positivistiska forskningsfilosofin har studien en deduktiv karaktär med kvantitativ strategi och tvärsnittsdesign. Datainsamling sker via databasen Refinitiv Eikon, urvalet baseras på angiven databas egna företagsklassificeringar. Urvalet utgörs av mer än 4 600 börsnoterade företag som grupperas efter delindustri och sektortillhörighet. Statistiska spridningsmått som ligger till grund för studiens analys genereras genom Minitab 21, likaså genomförs ett two-sample T-test med hjälp av angivet statistikprogram.

Resultat och slutsats: Genom studiens analys framkommer att samtliga delindustrier har en större variationsbredd än dess sektor. Tre av fyra sektorer har lägre standardavvikelser än tillhörande delindustrier. Two-sample T-test bekräftar att med 95%-konfidens skiljer sig medelvärdet för de två populationernas varians åt, däremot är det inte möjligt att fastslå att sektorernas och delindustriernas standardavvikelser har olika medelvärden. Studien finner stöd för sin hypotes, först bekräftas att företag på delindustrinivå hållbarhetsrapporterar på en mer jämn nivå och erhåller således ESG-betyg som matchar varandra, företag på sektornivå har mer spridning i sina ESG-betyg. Därefter finner studien också stöd för att institutionell teori kan användas för att förklara det fenomen som studien avser att analysera. 

Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med sitt unika sätt att sammanlänka institutionell teori och spridning i ESG-betyg, eftersom inget tidigare arbete undersökt fenomenet så är studien unik i sitt slag. Dessutom bidrar arbetets litteraturstudie till ämnet genom att länka samman tidigare forskning på de separata ämnena.

Förslag till fortsatt forskning: Denna studie har krävt begränsning av sitt urval, som förslag till vidare forskning lyfts därför analys av ett större och bredare urval. Vidare föreslår studien att kommande forskning bör studera myndigheter eller den offentliga sektorn, till skillnad från endast börsnoterade företag. Avslutningsvis föreslår studien att det är möjligt att genomföra samma analys men med ett annat institut som genererar ESG-betyg.

Nyckelord: ESG, ESG-betyg, hållbarhetsrapportering, institutionell teori och isomorfism.