Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare i fritidshem arbetar med äventyrspedagogik. Detta har genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer besvarat studiens frågeställningar och syfte. Sex enskilda intervjuer med lärare i fritidshem som har kunskap om äventyrspedagogik ägde rum. Äventyrspedagogik som undervisningsform skapar möjligheter för elever att lyckas med andra verktyg än de som ges genom traditionell undervisning då elever lär bättre genom att se, göra och höra. Samtidigt skapas en djupare förståelse för hur ett ömsesidigt samarbete går till samt hur elevers olika egenskaper spelar in. Sociokulturella perspektivet används som utgångspunkten för läroplanen samt agerar teoretiskt perspektiv för denna studie då lärarna ofta beskriver att grupper sätts ihop utifrån elevernas tidigare kunskap och erfarenheter. Fritidslärarna ser äventyrspedagogiken som ett viktigt komplement för elevernas sociala utveckling. Tiden ses som ett hinder för att lärarna ska kunna implementera detta fullt ut i fritidsverksamheten då de ofta behövs som resurs i skolans verksamhet. De didaktiska implikationer som denna studie kan ha lett till är ett uppmärksammande av äventyrspedagogikens fördelar för elevers utveckling.