Kvinnor upplever ofta svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Dessa kvinnor kan ha både hög utbildning och bred erfarenhet, men har ändå svårt att hitta jobb som matchar deras kompetenser. Studier visar att det finns skillnader i sysselsättning mellan utrikesfödda och inrikesfödda kvinnor i Sverige, där utrikesfödda kvinnor oftare arbetar inom låglöne- och lågkvalificerade yrken. De möts ibland av diskriminering i rekryteringsprocesser både hos den statliga arbetsförmedlingen och hos de privata aktörerna. Diskriminering kan ta olika former, såsom språkbarriärer, negativa stereotyper och fördomar mot etnisk tillhörighet. Det kan leda till att utrikesfödda kvinnor blir exkluderade från arbetsmarknaden eller att de erbjuds lägre lön och sämre arbetsvillkor än sina inrikesfödda kollegor, enligt flera studier. I förlängningen påverkar det också deras självförtroende och självkänsla. För att minska diskrimineringen på arbetsmarknaden lyfter vårt examenarbete fram att det är viktigt att öka medvetenheten om de utmaningar som utrikesfödda kvinnor står inför. Arbetsgivare behöver öppna upp för mångfald och inkludering, och se till att rekryteringsprocesser är rättvisa och öppna för alla kvalificerade kandidater oavsett kulturell bakgrund. Vår studie visar att det också är viktig att erbjuda språkutbildning och andra stödtjänster som kan hjälpa utrikesfödda kvinnor att bättre förstå och anpassa sig till arbetsmarknaden i Sverige.