Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur islam och muslimer framställdes isvensk nyhetsmedia i samband med Rasmus Paludans provokativa manifestationer, vilka ägderum i Sverige mellan år 2020–2022. Till följd av dessa manifestationer bröt våldsammaupplopp ut på olika platser i Sverige, vilka kallas påskupploppen. Vidare undersöker studienhur dessa framställningar i media påverkar svenskfödda eller förstärker redan förekommandefördomar och stereotyper. Det empiriska material som ligger till grund för studien är artiklarsamt intervjuer, detta för att arbetet inte skulle bli för stort. Metoden som tillämpats i studienhar varit en kvalitativ metod, det vill säga textanalys samt intervjuer. Diskursteorin är detteoretiska ramverk som ligger till grund för studiens genomförande. Resultatet visar att mediai regel har stor påverkan på den sociala strukturen i samhället, medias framställningarförstärker svenskföddas fördomar och stereotypa bilder gentemot muslimer. Media har sedantidigare kritiserats för att påverka perspektiv och föreställningar i samhället, nyhetsmediamåste därför bli mer nyanserad i sin framställning. Slutsatsen är således att mediasframställningar upprätthåller ett perspektiv som kan skapa ett utanförskap genom ett ”vi” och”de”-förhållningssätt.