Studiens syfte var att undersöka och skapa djupare förståelse för hur media framställer gärningspersoner och brottsoffer för dödligt våld under tidsperioderna 1990–1994 och 2018–2022 samt se om det fanns eventuella skillnader. Detta gjordes genom en tematisk textanalys. Resultaten visade att nyhetsmedias framställning av gärningspersoner och brottsoffer både stämmer överens med Christies teori om det ideala offret men att det även fanns tillfällen när medias framställning inte överensstämde med Christies teori. Merparten av gärningspersonerna framställdes som onda, brutala, hänsynslösa eller farliga och resterande porträtterades som mildare och ursäktande. Brottsoffren framställdes som oskyldiga, sårbara och svaga eller som mindre oskyldiga och skuldbelagda. Mellan tidsperioderna påträffades inga större skillnader i framställningarna av brottsoffer och gärningspersoner. Information och ordval som nyhetsmedia använder är avgörande för hur gärningspersonerna och brottsoffren framställs. 

The purpose of the study was to investigate and create a deeper understanding of how the media portrays offenders and victims of deadly violence during the time periods 1990–1994 and 2018–2022 and to see if there were any differences. This was done through a thematic text analysis. The results showed that the media's portrayal of offenders and victims both agrees with Christie's theory of the ideal victim, but that there were also times when the media's portrayal didn't agree with Christie's theory. Most of the offenders were portrayed as evil, brutal, ruthless or dangerous, and the rest were portrayed as milder and apologetic. The victims were portrayed as innocent, vulnerable and weak, or as less innocent and guilty. No major differences were found in the representations of victims and offenders between the time periods. The information and words used by the media determine how perpetrators and victims are portrayed.