The aim was to investigate care workers’ and first-line managers’ (FLMs) psychosocial work environment and well-being across public, outsourced, and private residential care homes. A mixed-methods approach was used, including a systematic review and qualitative and quantitative data. Data included 11 procurement and tender documents, 19 semi-structured interviews with FLMs, and a survey with 253 care workers from three Swedish municipalities. The results did not indicate clear advantages regarding the psychosocial work environment and well-being for any provider type. Internationally, results favoured nonprofit settings for care workers’ well-being concerning commitment, stress, and turnover intentions. The Swedish context had mixed results. FLMs in outsourced and private settings felt they had more influence and better managerial support than in public settings. Care workers in outsourced settings rated emotional demands and burnout higher, while FLMs faced additional stress and demands due to the outsourcing process. Public care workers reported fewer work–life conflicts than private ones. Most care workers reported good job satisfaction, yet about one in four considered leaving their jobs. Marketisation has brought procurement processes that overlook care worker empowerment, with documents emphasising care users while imposing demands on the workforce. There were municipal variations in the documents, FLMs’ work structure, and care workers’ burnout ratings, challenging equality ambitions. The dissertation highlights persistent issues in the psychosocial work environment with high workloads, recruitment challenges, inadequate organisational support, conflicting care logics and a disconnect between political ambitions and the realities of residential care homes. Political decisions do not come with corresponding resources. To address these issues, care workers and FLMs must be prioritised in decisions and policy documents, which could also improve care quality.

Syftet var att undersöka omsorgspersonal och första linjens chefers (FLC) psykosociala arbetsmiljö och välbefinnande inom offentliga, upphandlade och privata driftformer för särskilt boende för äldre (SÄBO). En mixad ansats användes, inklusive en systematisk översikt samt kvalitativa och kvantitativa data. Data omfattade 11 upphandlings- och förfrågningsunderlag, 19 semistrukturerade intervjuer med FLC och en enkätundersökning med 253 omsorgspersonal från tre kommuner. Resultaten visade generellt att personal i icke-vinstdrivande driftformer, internationellt sett, hade bättre välbefinnande vad gäller engagemang, stress och avsikter att sluta. Den svenska kontexten hade blandade resultat, med inga tydliga fördelar för någon driftform gällande arbetsmiljön och välbefinnande. FLC i upphandlade och privata driftformer upplevde att de hade mer inflytande och bättre stöd från ledningen än de i offentlig driftform. Personal i upphandlade driftformer rapporterade högre emotionella krav och utmattning, medan FLC upplevde stress och en hög kravbild på grund av upphandlingsprocessen. Personal inom offentlig sektor upplevde färre konflikter mellan arbete och privatliv än de i privata driftformer. Personalen skattade överlag hög arbetstillfredsställelse, samtidigt som cirka en av fyra övervägde att sluta. Marknadisering har medfört upphandlingsprocesser som förbiser omsorgspersonalens empowerment, med dokument som betonar omsorgstagarna men ställer höga krav på personalen. Resultaten visade på kommunala variationer, vilket utmanar jämlikhetsambitioner. Avhandlingen belyser ihållande problem i den psykosociala arbetsmiljön som hög arbetsbelastning, rekryteringsutmaningar, otillräckligt organisatoriskt stöd, motstridiga logiker och en klyfta mellan politiska ambitioner och verkligheten i SÄBO. Politiska beslut åtföljs inte av motsvarande resurser. Omsorgspersonal och FLC måste prioriteras i beslut och policydokument, vilket också kan bidra till att förbättra omsorgens kvalitet.