Bakgrund: Mobbning sjuksköterskor emellan har synliggjorts sedan 1800-talet och är fortsatt ett problem på många sjuksköterskors arbetsplatser. Mobbningen påverkar sjuksköterskans psykiska välmående och i förlängningen patientens omvårdnad samt organisationen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av mobbning på arbetsplatsen. Metod: En beskrivande litteraturstudie genomfördes, vilken utgick från kvalitativ forskning som presenterades i nio originalstudier. En systematisk litteratursökning utfördes i databaserna PsycInfo, CINAHL och PubMed. De studier som inkluderades efter en urvalsprocess analyserades med Noblit och Hares meta-etnografiska analysmetod med en induktiv ansats. Huvudresultat: Under dataanalysen identifierades tre huvudteman som presenterades i resultatet tillsammans med tillhörande subteman. I det första huvudtemat Mobbning som en integrerad del av sjuksköterskeprofessionen framkom det att mobbning upplevdes vara en naturlig del av sjuksköterskeprofessionen där ett inrotat synsätt bestod av att bemöta nya sjuksköterskor med en hård och kränkande attityd som var menad att vara fostrande. I det andra temat Hur mobbningen tar sig till uttryck inom sjuksköterskeprofessionen beskrevs det att vanliga tillvägagångssätt var att försvåra den utsatta sjuksköterskans arbete för att denne skulle misslyckas, samt att mobbning i verbal form var den vanligast förekommande. I det tredje temat Sjuksköterskors upplevda fysiska och känslomässiga effekter av mobbning, förklarades mobbningens effekter på sjuksköterskor som ofta upplevde rädsla, maktlöshet och skuldkänslor vilket kunde leda till ångest och depression. Slutsats: Mobbning inom sjuksköterskeprofessionen har länge varit normaliserad och nyutexaminerade sjuksköterskor är mest utsatta. För att minska frekvensen av mobbning krävs att organisationen, ledningen och sjuksköterskan samverkar, med betoning på sjuksköterskans egenansvar och förmåga att reflektera över sitt eget bemötande och förhållningssätt.

Background: Bullying between nurses has been made visible since the 18th century and is still a problem in many nurses' workplaces. The bullying affects the nurse's psychological well-being and, by extension, the patient's care and the organization. Purpose: The purpose was to describe nurses' experience of bullying in the workplace. Method: A descriptive literature study was conducted based on qualitative research from nine empirical studies. A systematic literature search was performed in the databases PsycInfo, CINAHL and PubMed. The studies that were included after a selection process were analyzed using Noblit and Hare's meta-ethnographic analysis method with an inductive approach. Main results: During the data analysis, three main themes were identified which were presented in the results together with associated subthemes. In the first main theme Bullying as an integral part of the nursing profession, it emerged that bullying was considered a natural part of the nursing profession where attitudes against new nurses were entrenched by a harsh and humiliating approach that was meant to be nurturing. In the second theme, How bullying manifests itself in the nursing profession, it was described that bullying in a verbal form was the most common, and to make the exposed nurse's work more difficult was also a common expression. Nurses' perceived physical and emotional effects of bullying, was the third theme where the effects of bullying on nurses often were explained as experienced feelings of fear, powerlessness and guilt which could lead to anxiety and depression. Conclusion: Bullying in the nursing profession has long been normalized, and newly graduated nurses are most vulnerable. To reduce the frequency of bullying, it is required that the organization, the management and the nurse work together, with an emphasis on the nurse's personal responsibility and ability to reflect on their own treatment and approach.