Denna studie utgår från min långvariga och stora tilltro till etik och etikämnet inom skolans religionsundervisning. Jag har länge målat upp en romantisk bild av etik som lösning på de flesta, av mig, upplevda problemen i skolan och samhället. Vid närmare fundering uppstod ett frågetecken över varför jag inte upplevde att skolan och samhället utvecklats mot det bättre, mot mer frihet, jämlikhet och inkludering? Etik har existerat, skrivits, debatterats och analyserats i minst flera tusen år, etikämnet inom skolan har varit inskrivet i kurs- och läroplaner i flera decennier. Med den insikten har denna studie valt att undersöka etikämnet utifrån ett maktperspektiv. Det är ett perspektiv som har som mål att ifrågasätta det förgivettagna att etikämnet är något enbart, eller mestadels positivt. Studien har analyserat studentuppsatser som behandlar etikämnet inom relig-ionskunskapen på ett eller annat sätt, skriva mellan åren 1993–2023 med hjälp av ett teoretiskt och metodologiskt ramverk som utgår från ett Foucaultinspirerat makt- och diskursperspektiv. Frågorna studien utgår från är hur etiken framställs inom religionskunskapen ur ett maktperspektiv i studentuppsatser och hur det skrivs om eleven som etikämnet önskar hjälpa och utbilda? Analysen av studentuppsatserna och deras framställning av etikämnet möjliggjordes med hjälp av fyra dimensioner: vilka förgivettaganden som fanns, vilka kunskaper och vetanden som gav styrningen legitimitet, vilka praktiker maktviljan får och vad det är för idealelev som åtgärderna har som mål. Det framkom i studien att etiken ses som ett förgivettaget viktigt skolämne inom religionskunskapen, främst då det besitter kunskaper som framför allt ska lära elever att bli goda, altruistiska, rationella, öppna, svenska samhällsmedborgare. Etikämnet framstår som en möjlig lösning på det av flera studentuppsatser upplevda problemet med ett mångkulturellt samhälle. Genom att införliva en mer gemensam enhetlig etisk och moralisk grund med hjälp av mycket diskussioner och utvecklandet av ett rationellt tänkande hos eleverna hoppas många att tryggheten i samhället säkras. Studiens målsättning har varit att öppna upp för fler och möjligtvis andra typer av frågor om etikämnet än de annars vanligt förekommande, snarare än att erbjuda entydiga svar och lösningar.