Denna uppsats undersöker de rättsliga förutsättningarna för ett aktiebolag som har upplösts genom underskottskonkurs att agera som part i en skatteprocess enligt reglerna om efterföljande likvidation i 25 kap. 50§ 1 st. ABL, den genom rättspraxis fastställda huvudregeln om att ett sådant bolag saknar partshabilitet, jämte undantag,  samt bestämmelserna om rätt till överprövning av brottmål i domstol enligt artikel 2 i det sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen.  

Uppsatsen använder en rättsdogmatisk metod för att bedöma hur de olika rättskällorna ska viktas med hänsyn till rättskällehierarkin samt hur de ska tolkas och tillämpas för att rekonstruera rättssystemet. Metoden har tillämpats på olika sätt beroende på om det är svensk rätt eller Europakonventionens bestämmelser som ska tolkas.  

Vår slutsats är att ett upplöst bolag har goda möjligheter att tillåtas agera som part i en skatteprocess enligt reglerna om efterföljande likvidation samt med hänsyn till den rättspraxis som gett ett sådant bolag rätt att agera som part i en skatteprocess. Dessa förutsättningar är dock inte villkorslösa, då det krävs att det finns sakliga skäl till att bolaget ska godkännas som part i en sådan process. Vi gör bedömningen att reglerna om efterföljande likvidation kan ge bolaget möjligheten att tillskrivas partshabilitet på något mer generösa grunder. Vad gäller möjligheterna för ett upplöst bolag att tillskrivas partshabilitet för att få ett beslut om skattetillägg prövat i fler än en instans, blir svaret dock nekande.