Användandet av timanställning har ökat i flera arbetsbranscher, bland annat inom äldreomsorgen. Det är vanligare med lägre självskattad hälsa inom lågavlönade kvinnodominerade yrken, exempelvis vård- och omsorg i jämförelse med mansdominerade yrken. Många studier har undersökt samband mellan olika former av osäkra anställningar och en rad hälsoutfall, men få studier har undersökt enbart timanställdas självskattade hälsa. Syftet med denna studie är således att undersöka associationen mellan självskattad hälsa och anställningsform, samt associationen mellan självskattad hälsa och föredragen anställningsform bland anställda inom äldreomsorgen. Studien är en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign och registerdata användes från forskningsprojektet Flexibelt Arbete (Flexa-A) i Högskolan Gävle. Urvalet bestod av 302 timanställda och 110 fast anställda inom äldreomsorgen i Sverige. En ojusterad och justerad logistisk regressionsanalys genomfördes, den justerade analysen inkluderar förväxlingsvariablerna; kön, ålder, ursprung, rökvanor och fysisk aktiv på fritiden. Resultatet från den ojusterade modellen visade att timanställda hade ungefär 3 gånger  högre odds att skatta sin hälsa högre än fast anställda  (P= 0,001, OR = 3,062) och efter justering visade modellen att timanställda hade fortfarande högre självskattad hälsa än fast anställda. Däremot identifierades inget samband mellan föredragen anställning och självskattad hälsa (P=0,9). Slutsatsen var att timanställda inom äldreomsorgen hade högre självskattad hälsa än fast anställda, däremot finns det inga skillnader i självskattad hälsa mellan timanställdas föredragna anställningsform. Eftersom att användningen av timanställning ökar inom olika arbetsbranscher, är det av vikt att fortsätta studera kring timanställdas självskattade hälsa och om det finns skillnader inom olika yrkesgrupper.

The use of zero hours contracts has increased in several workplaces including elderly health care. It is more common to have lower self- rated health in low-paid female-dominated workplaces, such as in health care, compared to male-dominated workplaces. Many studies have investigated the associations between various forms of job insecurity and a range of health outcomes, but few studies have specifically examined the self-rated health of zero hours contracts. Therefore, the aim of this study is to investigate the association between self-rated health and employment type, as well as the association between self-rated health and preferred employment among employees in elderly care.  The study is a quantitative method with a cross-sectional design and uses register data collected from research project Flexible work: Opportunity and Challenge (FLOC) at the University of Gävle. The sample included 302 zero hours contract employees and 110 permanent employees in elderly care. An unadjusted and adjusted logistic regression analysis were conducted; the adjusted model included the confounding variables: gender, age, origin, smoking habits and physical activity during leisure time. The result from the unadjusted model showed that employees with zero hours contract had 3 times higher odds of rating their health as high compared to permanent employees (P= 0,001, OR = 3,062), and after adjustment the model showed that zero hours contracts still had higher self-rated health than permanent employees. While there was no association between preferred employment and self- rated health (P=0,9). The conclusion was that employees with zero hour contracts in elderly care had higher self-rated health then permanent employees, and there are no differences in self-rated health between zero hours contracts employees preferred form of employment. Since the use of zero hours contracts is increasing within different work industries, it important to continue studying zero hours contract employees’ self-rated health.