Att öka tryggheten i ett stödområde är en utmaning eftersom trygghet är en subjektiv upplevelse som varierar mellan individer baserat på deras preferenser och kulturella bakgrunder. Trots denna utmaning är det viktigt att förbättra områden som upplevs otrygga, eftersom det bidrar till områdets långsiktiga hållbarhet. I denna studie har Drottninggatan i Gävle valts för att undersöka vilka förbättringsmöjligheter som finns. Drottninggatan anses generellt vara en trygg plats, vilket gör det intressant att undersöka om det ändå finns aspekter som kan bidra till att området upplevs otryggt. Målet är att utveckla ett gestaltningsförslag för att förbättra tryggheten på utpekade platser som upplevs otrygga. Förslaget visualiserar generella faktorer inom stadsdesign som bidrar till att skapa trygghet. 

För att genomföra detta mål har flera metoder använts. Först genomfördes flera platsbesök för att samla in data om det befintliga tillståndet i området. Dessa besök genomfördes både under dag- och nattid samt under vinter- och vårsäsong, för att observera hur upplevelsen varierade. Därefter publicerades en enkät riktad till personer mellan 18 och 34 år för att undersöka vilka faktorer de upplevde som trygga och otrygga, samt vilka platser på Drottninggatan som ansågs vara otrygga. Efter att en plats hade identifierats som otrygg genomfördes en SWOT-analys för att utvärdera förbättringsmöjligheterna. När dessa möjligheter hade framställts kunde ett gestaltningsförslag utarbetas med målet att öka tryggheten på platsen. 

Genom en deskriptiv analys identifierades följande faktorer påverka trygghet: Rena utrymmen, belysning, gul/varm belysning, vit/kall belysning, mänsklig aktivitet, siktlinjer, trafikseparering, övervakningskameror, samt närhet till fik, restauranger, kollektivtrafik, barer, och nattklubbar. Med dessa faktorer var det möjligt att utveckla ett gestaltningsförslag för att förbättra tryggheten på Drottninggatan. Förslaget validerades ur ett användarperspektiv för att bedöma människor som brukar vistas på Drottninggatan upplever ökad trygghet av gestaltningen. Det gick dock att observera att dessa faktorer inte förbättrar tryggheten för alla, eftersom Chi2-tester visade att män och kvinnor upplever tryggheten i dessa faktorer olika. 

Att fastställa vad inom stadsdesign som skapar trygghet är en utmaning, om inte omöjligt, men detta examensarbete har försökt utforska denna fråga. Slutsatsen är att det finns vissa faktorer som generellt uppskattas, men inte av alla, och att trygghet kan förbättras även på platser som anses vara trygga. 

Increasing perceived safety in an urban area is challenging because perceived safety is a subjective experience that varies among individuals based on their preferences and cultural backgrounds. Despite this challenge, it's important to improve areas that is perceived as unsafe, as it contributes to the long-term sustainability of the area. In this study, Drottninggatan in Gävle has been selected to explore potential improvements. Drottninggatan is generally perceived as a safe place, making it interesting to investigate if there are aspects contributing to a sense of unsafety. The goal is to develop a design proposal to enhance the perceived safety in identified areas perceived as unsafe. Through this proposal, general factors in urban design contributing to safety are visualized. 

To achieve this goal, several methods were used. Firstly, multiple site visits were conducted to gather data on current conditions in the area, spanning day and night, as well as winter and spring seasons, to capture different experiences. Subsequently, a survey targeted individuals aged 18 to 34 to explore factors they perceived as safe or unsafe, as well as which areas on Drottninggatan were considered unsafe. After identifying an unsafe location, a SWOT-analysis was conducted to evaluate improvement opportunities. Once these opportunities were identified, a design proposal was developed with the aim of enhancing the perceived safety at the location. 

Through a descriptive analysis, the following factors were identified to influence perceived safety: cleanliness, lighting, warm/yellow lighting, cool/white lighting, human activity, sightlines, traffic separation, surveillance cameras, and proximity to cafes, restaurants, public transportation, bars, and nightclubs. Using these factors, a design proposal developed to perceived safety on Drottningatan in Gävle. The proposal was validated from a user perspective to assess if frequent visitors of the street perceive increased safety from the design. However, it was possible to observe that these factors do not universally improve the perception of safety, as Chi2-tests revealed differences in how men and women perceive safety in these factors. 

Determining what aspects of urban design create safety is challenging, if not impossible, but this thesis attempted to explore this question. The conclusion suggests that while some factors are generally appreciated, they do no appeal universally, and safety can still be improved in places that is perceived as safe.