The purpose of this study is to investigate, through semi-structured interviews and thematic analysis, how social workers in the Stockholm area describe the phenomenon of recruiting children and youth to street gangs and how they experience their working conditions related to the target group. The theories New Public Management and the theory of social bonds are used as a theoretical framework. In the results, three main themes emerged; (1) you have no idea what you're saying yes to, (2) costs, the law and what we know works, and (3) it takes a village. The results show that the phenomenon of recruitment, based on descriptions, can be perceived in different ways. In the interviews, however, there is a predominant consensus and thephenomenon is explained on the basis that there has been a change regarding age and the attitudes of the target group. Even social relations, and bonds to society, are declared to be important. The result explains that the social workers’ consider themselves to have a good leeway for action despite several limitations. It appears that cost-effectiveness and follow-ups of results influence the work of the social workers and that a bureaucratic management strategy imminently shapes their work.

Studiens syfte är att genom semistrukturerade intervjuer och tematisk analys undersöka hur socialsekreterare i Storstockholm beskriver fenomenet rekrytering av barn och unga till gängkriminalitet samt deras upplevelser av sina arbetsförutsättningar relaterade till målgruppen. Som teoretiskt ramverk används teorierna New Public Management och teorin om sociala band. I resultatet framkom tre huvudteman; (1) du har ingen aning vad du säger ja till, (2) kostnader, lagrum och det vi vet funkar, samt (3) it takes a village. Resultatet visar att fenomenet rekrytering utifrån beskrivningarna kan uppfattas på olika sätt. I intervjuerna finns däremot en övervägande samstämmighet och fenomenet förklaras utifrån att det skett en förändring gällande ålder och målgruppens attityder. Även sociala relationer, och band till samhället, beskrivs som viktiga. Resultatet redogör att socialsekreterarna anser sig besitta ett gott handlingsutrymme trots flertalet begränsningar. Det framkommer att kostnadseffektivitet och resultatuppföljningar influerar socialsekreterarnas arbete och att en byråkratisk styrstrategi överhängande formar deras arbete.