Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativ tematisk innehållsanalys undersöka de svenska riksdagspartiernas framställning av våld i nära relation, samt vilka likheter och skillnader som fanns partierna emellan. Som teoretiskt ramverk användes feministisk kriminologi och viktimologiska begrepp. Resultatet visade att våld i nära relation i huvudsak framhålls som en underkategori till mäns våld mot kvinnor och belyses ur ett jämställdhetsperspektiv. Förståelsen för fenomenet grundar sig även i tre huvudsakliga områden: könsmaktsperspektivet, mänskliga rättigheter samt hedersrelaterat våld och kulturella normer. Vikten av ett stärkt brottsofferperspektiv, ofta på bekostnad av förövarna, genomsyrar partiernas framställningar trots skillnader i förståelser och åtgärdsförslag. Ett behov av kompetenshöjning för alla samhällsinstanser som kommer i kontakt med våldsutsatta lyfts även fram. Slutligen dras slutsatserna att en bristande förståelse för våldets orsaker och mekanismer finns inom politiken, tillsammans med få förslag om våldsförebyggande insatser. 

The unacceptable violence: A thematic content analysis of the Swedish parliamentary parties' portrayal of domestic violence.

The purpose of this thesis was to examine how the parties in the Swedish parliament depicts domestic violence and list common denominators through thematic analysis. Both feminist criminology and victimological concepts were used as theoretical frameworks. The results show that domestic violence, explained as a subcategory to male violence against women, is presented through perspectives of equality, gendered power, human rights, honor violence and cultural norms. The importance of an empowered victim perspective, often at the expense of the offenders, permeates the parties' depictions even though there are differences in their understandings and action proposals. Furthermore, there is an emphasis on the need to elevate competence levels across all community agencies that may interact with victims. Lastly, it is concluded that there is a lack of understanding in politics regarding the causes and mechanisms of domestic violence, as well as limited proposals for its prevention.