Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av hur bankerna Swedbank, Avanza och ICA Banken och deras innehåll på Facebook och Instagram motsvarar svenskarnas drivkrafter till att använda sociala medier. Studien har sin utgångspunkt i Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet (2023) samt i Sören Kjørups (2009) och Anders Björkvalls (2019) teorier om semiotik. Uppsatsens frågeställning är: Hur använder sig Sveriges banker av sociala medier för att nå ut till svenskarna och hur väl motsvarar det svenskarnas drivkrafter gällande användning av sociala medier? Frågeställningen besvaras genom en kvantitativ innehållsanalys som grundas i en sekundär-analys av Svenskarna och internet. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen analyseras sedan ytterligare genom en kvalitativ visuell analys som presenteras i uppsatsens analysdel. Materialet som analyseras är 10 inlägg per bank och social medieplattform. I den kvantitativa innehållsanalysen besvaras 10 ja- och nej-frågor där svaren omvandlas till poäng. Ett ja-svar ger 1 poäng och ett nej-svar ger 0 poäng. I den kvalitativa visuella analysen undersöks ett urval av inläggen med hjälp av språkliga och visuella semiotiska resurser. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visar att samtliga banker genererar låga poäng. Detta skulle kunna tyda på att bankernas innehåll inte lever upp till de drivkrafter kring svenskarnas användning av sociala medier som nämns i Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet. Resultatet visar att ICA Banken fick den högsta poängen både på Facebook och Instagram. På andraplats kom Swedbank och sist kom Avanza. Resultatet visar även att Instagram totalt fick högst poäng, jämfört med Facebook.