Purpose: The aim of this study was to investigate teachers ́ perceptions and experiences of practical gender equality work in primary schools in Sweden. Method: The method followed a qualitative approach and was based on semi-structured interviews. The sample involved four teachers working in Swedish primary schools. The material gathered from these interviews were analyzed through thematic analysis. Results: The analysis resulted in three main themes and six subthemes. The three main themes were: Work in progress, The teacher ́s responsibility and Future development. The main findings of the study have showed according to the interviews that the schools have some form of equality policy or equality plan, however, these were perceived by the teachers as restrictively theoretical. The teachers sensed a lack of systematic work regarding gender equality work. Challenges which the teachers met in the gender equality work were how to approach the students ́ own understandings concerning the matter, and further, how to address students more prominent traditional gender ideas without inhibiting their views. The soccer field was expressed by the teachers as a particularly conflicted area where offensive words and manners might occur. Additionally, the interviewed teachers perceived variances among the teachers in the collegium, regarding their individual knowledge in gender equality.

Conclusion: The teachers perceived the gender equality work an important and necessary part in teaching the students to become future citizens of society. Therefore, further research is needed for establishing what resources are required to support the teachers pursue, successfully, their duties.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattningar och erfarenheter av praktiskt jämställdhetsarbete i grundskolan i Sverige. Metoden hade en kvalitativ ansats och baserades på semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt deltog fyra lärare som arbetade som klasslärare i grundskolan. Intervjumaterialet analyserades utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet utmynnade i tre huvudteman: Pågående arbete, Lärarens uppdrag och Utveckling framåt. Varje huvudtema hade två tillhörande subteman. Huvudfynden visade att samtliga skolor hade någon form av jämställdhetspolicy eller jämställdhetsplan men att de upplevdes väldigt teoretiska enligt lärarna. Lärarna upplevde att skolorna saknade systematiskt arbete i jämställdhetsarbetet. De erfarenheter och uppfattningar som eleverna har med sig hemifrån är ofta djupt rotade och lärarna ville inte tillrättavisa de eleverna som kanske har en mer traditionell uppfattning angående könsroller. Lärarna upplevde att fotbollsplanen var en konfliktfylld plats där kränkande ord och behandling kunde förekomma. I kollegiet ansåg lärarna att det rådde olika kunskapsnivåer om jämställdhet. Slutsatsen var att lärare uppfattade jämställdhetsarbetet som viktigt och nödvändig, där lärare har ett ansvar att lära elever att bli framtida samhällsmedborgare. Därför behövs ytterligare forskning kring vilka resurser som behövs för att lärare ska få rätt förutsättningar för att lyckas i jämställdhetsarbetet i grundskolan.