Inom det svenska skattesystemet finns möjligheter för företag till förlustutjämning genom att göra avdrag för tidigare års underskott. Det finns däremot även regler som begränsar denna möjlighet med anledning av att handel med underskottsföretag ska motverkas. I juni 2021 kom HFD med en ny dom, Hoist-målet, som enligt regeringen visade på att det fanns brister i lagstiftningen gällande syftet att förhindra handel med underskott. En ny begränsningsregel för underskottsföretag började därmed utformas för att täcka dessa brister. I den nya begränsningsregeln, som är införd i 40 kap. 17a § IL, framgår att avdragsrätten för tidigare års underskott ska begränsas om underskotten har varit det övervägande skälet till en ägarförändring. 

Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska den nya begränsningsregeln i 40 kap. 17a § IL genom att göra en närmare undersökning av begreppet det övervägande skälet för att finna klarhet i vad som menas med detta och huruvida regeln ska tillämpas vid ägarförändringar för underskottsföretag. För att besvara syftet har vi använt oss av den rättsdogmatiska metoden där vi analyserat lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och doktrin. Förarbetena till den nya begränsningsregeln samt till andra relevanta regler har varit en viktig del av arbetet för att försöka bringa klarhet i vad som menas med begreppet det övervägande skälet. Vi har även analyserat det så kallade Hoist-målet eftersom detta varit en stor anledning till att den nya begränsningsregeln infördes. För att uppfylla vårt syfte med uppsatsen har vi även undersökt andra rättsfall och annan relevant praxis och doktrin. 

I uppsatsen har vi kommit fram till att en bedömning av om ett underskott har varit det övervägande skälet till en ägarförändring är allt annat än enkel. En bedömning måste göras i varje enskilt fall men det vi kan konstatera är att det finns vissa riktlinjer som man bör förhålla sig till. De huvudsakliga omständigheterna som ska beaktas är om underskottsföretaget innehar andra tillgångar eller rättigheter än koncerninterna fordringar samt om företaget bedriver rörelse. Det finns dock enligt oss en problematik som gör att regeln kan kringgås om man enbart fokuserar på dessa omständigheter. Regeln kan också bli ett hinder för förfaranden som faktiskt är affärsmässigt motiverade men som ändå leder till att avdragsrätten för underskott går förlorad. Efter att ha granskat den nya begränsningsregeln är vår uppfattning att regeln varit nödvändig då den stoppar framtida förfaranden likt det förfarandet som skedde i Hoist-målet men att den trots det inte är helt rättssäker. Vi anser att en omarbetning av den nya begränsningsregeln bör göras för att tydliggöra lagens tillämpningsområden, vilket enligt oss skulle förhindra handel med underskottsföretag ytterligare.