This qualitative document study aimed to examine how the district court has judged the visitation rights for children subjected to violence at home; in accordance with the Children and Parents Code chapter 6, section 2a and 2b. Therefore a qualitative content analysis was used to analyse cases of visitation in 14 district court sentences. The sociology of childhood constituted the study's theoretical perspective. The research identified weaknesses in how the district court interpreted and applied the principles of the child's best interest and participation. The need for close and quality contact seemed apparent to the district court, while the need of protection was assessed with more flexibility and contextuality. The result also found that the violence was occasionally disregarded and the consideration of children's opinions varied. Additionally, the child's participation was limited to consultation alone. These shortcomings could lead to children being forced to undergo visitations with a violent parent. 

Den här kvalitativa dokumentstudien syftade till att undersöka hur tingsrätten, utifrån föräldrabalken 6 kap. 2a och 2b §§, bedömde umgängesrätten för barn som hade utsatts för våld i hemmet. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av 14 tingsrättsdomar i mål om umgänge. Barndomssociologin utgjorde studiens teoretiska perspektiv. Resultatet identifierade brister i hur tingsrätten tolkat och tillämpat principerna om barnets bästa och barnets rätt till delaktighet. Det framstod som att tingsrätten betraktade behovet av en nära och god kontakt med båda föräldrarna som självklart, medan behovet av skydd bedömdes mer flexibelt och kontextuellt. Resultatet belyste också att tingsrätten ibland bortsåg från våldet och att barnets åsikter beaktades i varierande omfattning. Barnets delaktighet begränsades dessutom till enbart konsultation. En konsekvens av dessa brister var att barn riskerade att tvingas till umgänge med en våldsam förälder.