Den snabba utvecklingen av generativ AI har lett till en utbredd, och ibland okritisk, användning av tekniken. Behovet av att kontinuerligt och hastigt uppdatera arbetsmetoder kan leda till att etiska överväganden förbises. Generativ AI erbjuder visserligen stora möjligheter för utveckling av tillvägagångssätt, men dess snabba introduktion kan också medföra konsekvenser som potentiellt underminerar allmänhetens förtroende för offentliga institutioner.

Denna studie syftar till att undersöka hur kommuner i Gävleborgs län hanterar de etiska utmaningar som uppstår vid implementeringen och användningen av generativ AI inom kommunikationsarbetet. Den undersöker om kommunikationsavdelningarna för etiska resonemang och om de anser sig ha tillräckligt med kunskap för hantering av generativ AI på ett etiskt hållbart sätt. Studien eftersträvar även att ta reda på hur synen på riktlinjer skiljer sig åt mellan de aktuella kommunerna. För att besvara dessa frågor genomfördes intervjuer med nio respondenter från sju kommunala kommunikationsavdelningar i Gävleborgs län. 

Resultatet visar skiljaktigheter i hur kommunikatörerna i de olika organisationerna hanterar etiska frågor kopplade till generativ AI, där tilliten till den egna kompetensen och synen på riktlinjer varierar mellan kommunerna. Samtidigt finns en trygghet i att de kunskaper man redan har som kommunikatörer är både relevanta och nödvändiga för att möta de etiska frågor som användningen av de nya teknikerna kommer att innebära för organisationerna. Studien indikerar ett starkt intresse och en medvetenhet om de etiska utmaningarna som generativ AI medför, men också en tydlig vilja att upprätthålla medborgarnas förtroende för sina organisationer genom noggrant övervägda arbetsmetoder.

The rapid development of generative AI has led to widespread, and sometimes uncritical, use of technology. The need to update working methods continuously and quickly can lead to ethical considerations being overlooked. Although generative AI offers great opportunities for the development of approaches, its rapid introduction can also bring consequences, potentially undermining public trust in public institutions.

This study aims to investigate how municipalities in Gävleborg county handle the ethical challenges that arise in the implementation and use of generative AI in communication work. It also examines how the communication departments are reasoning and whether they consider themselves to have sufficient knowledge to manage generative AI in an ethically sustainable way. The study also seeks to find out how the view of guidelines differs between the municipalities in question. To answer these questions, interviews were conducted with nine respondents from seven municipal communication departments in Gävleborg. 

The results show differences in how the communicators in the various organizations handle ethical issues linked to generative AI, where the trust in their own competence and the view of guidelines varies between the municipalities. At the same time, there is security in the fact that the knowledge one already has as communicators is both relevant and necessary to face the ethical questions that the use of the new technologies will entail for the organizations. The study indicates a strong interest and an awareness of the ethical challenges posed by generative AI, but also a clear desire to maintain citizens' trust in their organizations through carefully considered working methods.