Detta arbete syftar till att undersöka uppkomsten av folktroföreställningar om bortbytingar i 1800-talets Sverige genom en analys av bortbytingssägnernas innehåll och deras kollektiva utbredning. Då tidigare forskning inte berört dessa aspekter, utan snarare förklarat bortbytningsföreställningarnas uppkomst genom externa faktorer, erbjuder uppsatsen ett tidigare outforskat perspektiv på ämnet.

Materialet som analyserats omfattar ett urval av sägner och memorat som beskriver bortbytingar. Urval och genomgång av materialet har skett med hjälp av en kvalitativ textanalys och resultatet har sedan analyserats med utgångspunkt i Émile Durkheims funktionalistiska teori om religion som ett socialt fenomen.

Resultatet visar att bortbytingssägnerna betonar vikten av kristet medlemskap och utförandet av kristna ritualer som skydd mot bortbytingar. Den efterföljande analysen drar slutsatsen att föreställningarnas uppkomst kan härledas till den vikt som åläggs främjandet av social sammanhållning i sägnernas utförande, vilket tydligt kontrasterar förklaringsmodeller som återgetts i tidigare forskning.