In 2024, more than half of the world’s population lives in cities, and the percentage is expected to increase. Since the number of people moving into the cities is increasing, further rural development has become one complicated issue with a lack of interest in community planning. People’s way of thinking about residence changed due to the COVID–19 pandemic and more people choose to settle in the countryside and work remotely nowadays than before the pandemic and only commute to work in the city if necessary. Therefore, it is possible to say that job opportunities aren’t as important when moving to the countryside as they once were. This raised the question about what it is now that makes people move to the countryside. A rural municipality whose goal is to increase its population by around 3500 residents before the year 2030 is Söderhamn municipality. For that goal to be achieved the municipality must build 800 new homes, the problem is where these will be established. A collaboration between the authors of this study and the municipality was established with the main purpose of develop criteria for a multi-criteria analysis as well as developing a map of where it is best suited to establish new housing. The municipality had previously selected ten areas that were of interest, which meant that the study was naturally limited to these locations. A case study was performed over the ten selected areas in the municipality with a focus on finding suitable criteria that could be used when locating new homes. The methods used to jointly achieve the purpose of the study were site analysis, SWOT–analysis, literature study, and interviews. The methods were used in combination partly to see which criteria the municipality and private individuals prioritize, but also to determine criteria for a GIS-based multicriteria analysis [SMCA] and further evaluate the results of the study. The results of the priority map showed that Bergvik and Ljusne had the most suitable land to build new homes on. On the other hand, a further evaluation showed that the locations that were pointed out in the SMCA were not completely realistic, and further studies need to be done to concretely point out exactly where the new housing should be established

År 2024 bor mer än hälften av jordens befolkning i städer och siffran förväntas öka. Eftersom allt fler flyttar in till staden är den vidare landsbygdsutvecklingen en komplicerad fråga som saknar intresse vid samhällsplanering. Människans tankesätt om bosättning ändrades däremot i samband med Covid-19 och allt fler väljer att bosätta sig ute på landsbygden och arbetar på distans, och pendlar till arbetet i staden om det behövs. Arbetsmöjligheter väger inte lika tungt vid flytt till landsbygden som det än gång gjort, vilket väckte frågan om vad det är som lockar människan från staden. En landsbygdskommun vars mål är att öka sitt befolkningsantal med cirka 3500 personer innan år 2030 är Söderhamns kommun. För att målet ska uppnås måste kommunen uppföra 800 nya bostäder, problemet är vart dessa ska etableras. Ett samarbete mellan studiens författare och Söderhamns kommun uppfördes där den aktuella studiens huvudsyfte blev att ta fram kriterier till en multikriterieanalys samt ta fram en karta över vart det är bäst lämpat att etablera nya bostäder. Kommunen hade sedan tidigare valt ut tio områden som var av intresse, vilket gjorde att studien naturligt avgränsades till dessa platser. En fallstudie genomfördes över de tio utvalda områdena i kommunen med fokus på att finna lämpliga kriterier som kunde användas vid lokalisering av nya bostäder. Metoderna som användes för att gemensamt nå studiens syfte var platsanalys, SWOT-analys, litteraturstudie och intervjuer. Metoderna användes i kombination dels för att se vilka kriterier kommunen respektive privatpersoner prioriterar, men även för att bestämma kriterier till en GIS-baserade multikriterieanalysen [SMKA] och vidare utvärdera resultatet av studien. Resultatet av prioriteringskartan visade att Bergvik och Ljusne hade mest lämplig mark att uppföra nya bostäder på. Däremot visade en vidare utvärdering att platserna som pekades ut i SMKAn inte var helt realistiska och därmed behövs vidare studier göras för att helt konkret kunna peka ut exakt vart de nya bostäderna ska etableras.