Skolämnet Teknik har funnits i den svenska grundskolan ett drygt tjugotal år i någon form och ett drygt tiotal år som eget ämne. Likväl visar ett flertal undersökningar att teknikämnet inte alls fått den plats och aktning som det rimligen förtjänar, dels ur ett samhällsperspektiv och dels ur läroplansperspektiv. Studier av i första hand kvinnors attityder till ordet teknik visar att sexåringar inte har en aning om vad ordet betyder. Vissa har dock ett minne av att ha hört ordet och anser att det måste vara något svårt, eftersom ”pappa jobbar med teknik”. Dessa föreställningar är också mycket vanliga hos pojkar i samma ålder. Bland tioåringarna är kunskaperna något mer avancerade. Man kan där koppla ordet till vanliga tekniska företeelser i omgivningen, såsom sladdar, TV m.m. Men det förekommer också att ordet företrädesvis kopplas till betydelser i idrottssammanhang, som t.ex. åktekniken i slalom. Hos vuxna kvinnor associeras ordet till mekaniska anordningar. De fantasifulla kugghjulen från vinjetten i det sedan länge avsomnade TV-programmet Tekniskt Magasin föresvävar fortfarande åtskilliga som prototypen för teknik.

Hur kan det vara så? Är teknik ett ord som har magiska förtecken eller kanske t.o.m. skrämmer? Tekniken omger oss alla och utnyttjas flitigt av alla! Vilken tonåring idag tvekar att använda en mobiltelefon till de mest avancerade uppgifter? Vilka barn är rädda att använda datorer i sin vardag, t.ex. till chattande? Vilka avstår från att använda mp3-spelare? Troligen inga alls!

Men om nu tekniken är en naturlig del av vardagen så borde det ju finnas ett större intresse av att förstå vad som döljer sig bakom. Likväl är intresset för teknik som skolämne och karriärväg mycket lågt idag. Om denna trend fortsätter kommer landet att utarmas på kvalificerad teknisk arbetskraft och därmed försätta landets teknikintensiva industri i ett långsiktigt dilemma. Utan tillgång till kvalificerad teknisk arbetskraft finns det ingen utvecklingspotential i företagen och därmed inte heller någon framtid. Landets välstånd hotas således!

Ett skäl kan vara att teknikundervisningen i grundskolan inte inspirerar eleverna som den borde. Högskolan i Gävle lanserar hösten 2007 en stor enkätundersökning bland aktiva tekniklärare i grundskolan för att klarlägga vilka faktorer som påverkar undervisningen och dess resultat. En väsentlig del i denna enkät berör kön och etnicitet. Enkätfrågorna behandlar t.ex. om läraren märker några skillnader i intresse för teknikämnet resp. tekniska sammanhang i allmänhet mellan flickor och pojkar. Frågan uppspaltas även för att få könsuppdelat perspektiv på attityderna hos elever med invandrarbakgrund. Frågan ställs i relation till betygsintresse, gruppåverkan (kamraters attityder och förväntningar), föräldrapåverkan m.m. och huruvida teknikämnet i grundskolan påverkar attityderna till teknik i positiv riktning för tekniska och naturvetenskapliga studier i gymnasieskolan.

Stiftelsen den Göranssonska Fonden, Region Gävleborg (Gävleborgs kommuner och landsting) samt DoRiS har bidragit ekonomiskt till projektet.