I stadslandskapet manifesteras människans makt över naturen. Staden är dynamisk; den skapas och omskapas ständigt i takt med förändrade politiska och kulturella ideal. Dess olika miljöer används – medvetet och omedvetet – för olika typer av lärande. Skolgården och slottsparken kan fungera som budbärare med pedagogiska avsikter för både barn och vuxna, gallerian kan ses som ett klassrum och detaljhandeln som kunskaps- och kulturformande faktorer. När olika grupper intar det offentliga rummet uppstår nya mötesplatser och samspelsmönster. Ser det sociala samspelet likadant ut i förorten, på handelsgatan och i innerstaden? Hur och när tar exempelvis unga kvinnor staden i besittning?