Problemformulering: Studier visar på negativa hälsoeffekter vid flera arbetstimmar men det finns en kunskapslucka om effekterna av arbetstidsförkortning.

Syfte: Denna studie undersökte hur anställda upplevde sin psykosociala arbetsmiljö och hälsa efter en arbetstidsförkortning.

Metod: Studien använde kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med 10 deltagare, som innefattade både anställda och chefer från två företag som verkade inom medie- och kommunikation som genomfört arbetstidsförkortning med bibehållen lön inom de två senaste åren. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och abduktiv forskningsansats.

Huvudresultat: Deltagarna upplevde en ökad effektivitet och mer kontroll över sitt arbete men även en ökad arbetsbelastning, högre krav samt minskad social interaktion och mindre återhämtning på arbetsplatsen. På fritiden upplevde deltagarna att de fick mer tid för återhämtning, förbättrad livskvalitet och positiva förändringar i sina livsstilsvanor såsom bättre sömn, hälsosammare kost och mer tid för sociala aktiviteter.

Slutsats: Studien fann förändringar i både den psykosociala arbetsmiljön och deltagarnas fritid som kan ha påverkat hälsan. Vidare kan en arbetstidsförkortning påverka balansen mellan arbete och fritid samt förhållandet mellan arbetsmiljö och fritidsfaktorer, som i sin tur kan påverka hälsan. Deltagarna rapporterade mestadels positiva hälsoförändringar efter arbetstidsförkortning, men de visade även att arbetsmiljöförändringar kan ha en negativ påverkan på hälsan, som exempelvis ökad arbetsbelastning, högre krav samt mindre social interaktion, vilket leder till osäkerhet om det kan vara ett hållbart arbetssätt för framtiden. Det behövs mer forskning för att kunna bedöma långsiktiga effekter av arbetstidsförkortning.

Problem Statement: Studies have shown the negative impacts of long work hours, but there is a gap in knowledge regarding the effects of reducing the number of working hours. 

Purpose: This study investigated how employees experienced their psychosocial work environment and health after a reduction in working hours. 

Method: The study used qualitative semi-structured interviews with 10 participants, which included both employees and managers from two media and communication companies that had implemented reduced working hours while maintaining the same salary at least 2-year prior to the study. Data was analyzed using qualitative content analysis and an abductive research approach. 

Main results: The participants experienced increased efficiency and more control over their work, however they also experienced increased workload, higher demands and reduced social interaction in the workplace. During free time the participants experienced more recovery, improved quality of life and positive changes in their lifestyle habits such as improved sleep, better nutrition and more time for social activities. 

Conclusion: The study found changes in both the psychosocial work environment and free time experiences, both of which can impact health. Further, a change in working hours will affect the work life balance and the subsequent relationship of work environment and free time factors, which can additionally impact health. Participants reported mainly positive health changes after a reduction in working hours, however they also reported several work environment changes that could have a negative impact on health, for example, increased work load and demands and lower social interaction which leads to uncertainty whether it can be a sustainable work practice for the future. Future research is warranted to assess long term effects of reduced working hours