Bakgrund

Inkludering och begreppet "en skola för alla" har länge varit uttryck för en officiell policy i svensk skola, men uppfattningarna om vad som egentligen kännetecknar en inkluderande skola och "en skola för alla" varierar kraftigt.

Syfte

Syftet med undersökningen var att synliggöra och beskriva rektorers uppfattningar och attityder till inkludering och begreppet "en skola för alla". Utifrån syftet var frågeställningarna: Vilka personliga synsätt och värderingar kan urskiljas i rektorernas resonemang kring en inkluderande skola? Hur resonerar rektorerna kring möjligheter, mål och strategier för att realisera "en skola för alla"? Vad kännetecknar, ur ett ledningsperspektiv, en inkluderande skola?

Urval

Fem rektorer, verksamma inom grundskolan i en medelstor svensk stad, valdes ut efter att ha svarat positivt på en skriftlig förfrågan. Urvalsgruppen bestod av tre män och två kvinnor. En av rektorerna var även ansvarig för särskolan. Tre av rektorerna var verksamma på skolor med stor social och etnisk mångfald, medan två arbetade i socialt stabila områden med homogen elevsammansättning.

Design och metod

Semistrukturerade intervjuer, baserade på en intervjuguide med några få, öppna frågor genomfördes med de deltagande rektorerna. Intervjuerna varade i ungefär en timme vardera, bandades och transkriberades i sin helhet. Intervjupersonerna erbjöds att läsa en sammanfattning av intervjuerna. Analysen genomfördes utifrån ett kritiskt perspektiv, inspirerat av diskursanalys. Fokus lades på olika sätt att tala om inkludering och "en skola för alla". Utsagorna kategoriserades för vidare analys. Avsikten var att definiera olika teman och mönster i rektorernas uttalanden.

Resultat

Rektorerna talar om inkludering utifrån personliga värderingar, men relaterar även till olika utbildningsideologier, demokratimodeller och politiska synsätt. Resultatet visar på det komplicerade sambandet mellan samhälle, skolans styrning och realiserandet av utbildning, samt de konsekvenser skolledarskapet får i arbetet med inkluderande undervisningsformer i skolan.

Slutsatser

Resultatet visar på betydande likheter mellan rektorerna, men det finns samtidigt stora variationer i sättet att tala om och närma sig utmaningarna med att realisera en inkluderande skola för alla. Utifrån personliga synsätt beträffande den mening och innebörd som tillskrivs begreppet inkludering, utvecklar rektorerna olika strategier och praktiska tillvägagångssätt i tolkningen och formuleringen av sitt uppdrag.

Background

Inclusion and the concept of 'A School for All' have for many years been an expression of official policy for the Swedish nine-year compulsory school. Opinions as to what really constitutes an inclusive school or "one school for all" vary considerably.

Purpose

The aim of the study is to describe and highlight head teachers' personal attitudes and views on inclusion and the notion of the "one school for all" concept. Main questions were: How might head teachers articulate the possibilities, aims and strategies for realizing "a school for all"? What might characterize "a school for all", from a head teachers' point of view?

Sample

Five compulsory school head teachers, three male and two female from a medium size Swedish town, were selected on the basis of positive responses to a letter of enquiry. Two of the heads' schools were housed in the same building: one head having responsibility for F-6 and classes for children with severe learning disorders and the other for compulsory school classes. Three of the head teachers worked in schools with a large social and ethnic diversity, while two worked in schools with a more homogeneous student composition.

Design and methods

Semi-structured interviews, based on an interview guide with a number of open-ended questions were carried out. Interviews lasted about one hour each and were taped and fully transcribed. Interviewees were given an opportunity to read an interview summary. Using a critical perspective inspired by discourse analysis, attention was paid to different modes of articulating the notions of inclusion and "a school for all". Subjects' statements were categorized and further analysed with the intention of locating different themes and patterns in the statements taken together.

Results

While head teachers did express personal opinions about inclusion, their statements could also be related to different educational ideologies, models for democracy and political positions. The results indicate the complex relations between society, school governance and the realization of educational goals, including the various consequences of different ways of thinking about school leadership and how this in turn relates to inclusive education.

Conclusions

Interviewees' statements show significant similarities but also wide variation in how they articulate and approach the challenges of making an inclusive school for all a reality. Depending on their personal positions regarding the meaning and understanding of the term inclusion, these head teachers are developing different strategies and practices as they interpret and formulate their mission.