För personer med funktionsnedsättning har vardagen förändrats väldigt genom tiderna. Från att förr ha blivit kallad alla möjliga misskrediterande glåpord och haft begränsade rättigheter har personer med funktionsnedsättningar i senare tids handikappolitik helt andra rättigheter där de skall ha möjlighet att leva som andra och få ett bättre bemötande.

Vi har i denna studie undersökt två kvällstidningar, Expressen och Aftonbladet, med syfte att studera hur man använder termen rullstolsburen i sina artiklar och hur detta användande blir till ett stigma för personer med funktionsnedsättning. Vi valde ut dessa två tidningar eftersom de konsumeras över hela landet och är de största av de kvällstidningar som produceras och därmed har flest läsare som påverkas av artiklarna. För att begränsa oss och även för att påvisa antalet artiklar av detta slag som publicerades under en viss tidsperiod, är materialet som användes från april 2009 och tre år tillbaka i tiden. Denna sökning resulterade i att vi använde 81 st artiklar till studien.

Med hjälp av den kritiska diskursanalysen har vi analyserat språkbruket i dessa artiklar och utforskat sammanhanget i vilka man använder termen rullstolsburen. Diskursanalysen har använts för att undersöka hur media har makten att genom sina artiklar och inslag påverka samhällsmedborgarnas uppfattning om vad som räknas till normalt och inte och därmed även makten att skapa och upprätthålla stigman för utsatta grupper i samhället.

I resultatet framkom att man i artiklarna i vissa fall ersatte personernas identitet med termen rullstolsburen samt att tidningarna huvudsakligen använder sig av termen rullstolsburen vid rapporteringen av brott och orättvis behandling.