Den kommunala äldreomsorgen har i de flesta kommuner i dag infört medarbetarsamtal. Det läggs stora resurser på denna samtalsform som ses som en del i utvecklandet av omsorgspersonal och äldreomsorgsverksamhet. Syftet med samtalet är att åstadkomma bättre resultat för verksamheten på ett mer demokratiskt än ett auktoritärt sätt, samtalet är således ett led i ökad demokrati för verksamhetens anställda. Den bild som idag ges av medarbetarsamtal är att samtalet ska präglas av ömsesidighet, respekt, ärlighet, öppenhet och åsiktsfrihet. Dåligt genomförda samtal har av vissa forskare kritiserats, dessa hävdar att medarbetarsamtalet riskerar att ifrågasättas i organisationen, framförallt om medarbetaren jämför sitt samtal med en idealbild ur en bok eller intern målformulering.

Syftet med studien var att undersöka omsorgspersonalens upplevelse av medarbetarsamtal inom den kommunala äldreomsorgen. Det som undersökts är, vilken funktion medarbetarsamtalet har utifrån omsorgspersonalens upplevelse, samt på vilket sätt genomförande av medarbetarsamtal i den undersökta kommunen skiljer sig från den idealbild, som ges av medarbetarsamtalet, i så kallad ”handbokslitteratur” som riktar sig till chefer och organisationer.

Undersökningen bygger på en fokusgruppintervju där fem kvinnliga undersköterskor anställda i den kommunala äldreomsorgen, i en mellansvensk glesbygdskommun, diskuterar sin upplevelse av medarbetarsamtal. Resultatet har ställts i relation till Ronthys (1998) förutsättningar för kvalitet i medarbetarsamtal och analyserats utifrån Maslows behovstrappa och Herzbergs motivationsteori.

Resultatet visar att medarbetarsamtalets huvudsakliga syfte i den undersökta kommunen utifrån vår analys, är att ge omsorgspersonalen en stund tillsammans med sin chef, för att omsorgspersonalen ska få feedback och bekräftelse på sitt arbete, samt tillfredställa omsorgspersonalens behov av trygghet och uppmärksamhet.

Slutsatsen utifrån analysen visar att medarbetarsamtalet kan ligga långt ifrån den idealbild som ges i så kallad ”handbokslitteratur”, att samtalet inte utförs utifrån de råd som ges betyder inte att omsorgspersonalen blir missnöjd eller ifrågasätter medarbetarsamtalet. Omsorgspersonalen som deltog i fokusgruppintervjun är nöjda med samtalsformen som den ser ut idag, de önskar fler medarbetarsamtal per år.

Slutsatsen utifrån analysen visar att medarbetarsamtalet kan ligga långt ifrån den idealbild som ges i så kallad ”handbokslitteratur”, att samtalet inte utförs utifrån de råd som ges betyder inte att medarbetarna blir missnöjda eller ifrågasätter medarbetarsamtalet. Omsorgspersonalen som deltog i fokusgruppintervjun är nöjda samt önskar fler medarbetarsamtal per år.