Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dramapedagoger uppfattar och framställer sin yrkesroll. Undersökningen är kvalitativ och använder fenomenologi som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. För att skaffa material har en workshop och en intervju genomförts, båda inspirerade av metoderna fokussamtal och föreställningskartor. En kortare mejlintervju har också utförts med alla informanterna. Materialet har analyserats fenomenologiskt och det resulterade i sex kate-gorier av uppfattningar om den dramapedagogiska yrkesrollen. Vidare analys av kategorierna och de uppfattningar som kopplades till respektive kategori utfördes med inspiration från diskurspsykologin. Resultatet presenteras i en dramatiserad empiri. Två fiktiva dramapedagoger som skapats utifrån den diskursiva analysen samtalar i resultatdelen med en journalist kring hur de uppfattar sin yrkesroll. En av dramapedagogerna representerar den rådande diskursen inom dramapedagogyrket och en representerar den utmanande diskursen. Undersökningsresultatet visar att det kan vara svårt att urskilja vad som är dramapedagogens yrkesidentitet och vad som är syfte och mål med det dramapedagogiska arbetet, i den rådande diskursen. I den utmanande diskursen anas en mer konkret beskrivning av yrket och yrkesrollen. Sammanlagt nio dramapedagoger har deltagit i undersökningen och kriteriet för att kallas dramapedagog i studien har varit att man har/har haft en anställning som dramapedagog.