Syftet med studien är att undersöka autistiska barns situation i särskolan, utifrån lärares perspektiv. Som lärare krävs det mycket planering och tålamod, vilket inte alltid är så lätt. Studien börjades med en undersökning av vad autism är, autism finns i olika varianter, allt från svår till mycket högfungerande autism. Det centrala med barn med autism är att de har problem med autismtriaden, därav namnet autism. Barnen har problem med socialt samspel, muntlig och icke muntlig kommunikation och har ett specifikt avvikande beteende.

Som teori valde jag att utgå från makt och hjälp. Tanken är att klienten är eleven/barnet med autism och hjälparen i det här fallet är läraren. Relationen mellan makt och hjälp är relevant för de flesta yrkesgrupper som arbetar med människor, som exempelvist lärare. Förhållandet mellan hjälpare och klient är en process som genomgår olika stadier och drivs framåt av viktiga konflikter. Konflikter mellan frihet och tvång, makt och vanmakt, hjälp och skada, jämlikhet och ojämlikhet, system och individ, vilka är de begrepp jag kommer att använda i min analys.

Ett val gjordes av att göra en kvalitativ studie där jag intervjuat lärare. analysen av intervjuerna pekade på att lärarna tycker att en medvetenhet om relationen mellan makt och hjälp är viktig. Förhållandet kännetecknas av konflikter mellan frihet och tvång, makt och vanmakt, hjälp och skada, jämlikhet och ojämlikhet, system och individ.

De slutsater jag funnit med studien är att alla autistiska barn i särskolan uppfattas som olika individer med olika personligheter och intressen, utifrån lärares perspektiv. det som verkade vara centralt för autistiska barn i särskolan var deras svårigheter med; socialt sampel, muntlig och icke-muntlig kommunikation samt att de hade ett specifikt avvikande beteende. Avslutningsvis har jag kommit fram till att skolformen särskola möjliggör att autistiska barn får/kan lära sig efter deras möjligheter, då skolformen har en enkom pedagogik som hjälp och även assistenter som hjälper barnen.