hig.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Konsten att berätta en god historia
University of Gävle, Department of Technology and Built Environment, Ämnesavdelningen för elektronik.
Vasaskolan, Gävle.
(Swedish)Manuscript (preprint) (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Problemlösning uppfattas av många elever som en svårighet att övervinna genom att försöka lära sig utantill. Detta synsätt betecknar en algoritmisk inställning till lärande och har egentligen mycket lite med problemlösning att göra. Man sätter sin tillit till att upprepning av recept ger lika gott resultat oavsett problemställning. Vissa tycker dessutom att ett felaktigt resonemang, eller ett resonemang med bristfälliga eller obefintliga motiveringar, kan anses vara acceptabelt så länge svaret är korrekt.

För att förebygga en algoritmisk inställning till problemlösning kan man införa en strategi för att förbättra problemlösningsförmågan hos elever – en metod som alla elever kan ta till sig. Att systematiskt teckna uppgiften är detsamma som att metodiskt reda ut för sig själv vad uppgiften går ut på, vilka teoretiska resonemang man kan tillämpa, hur man kan tänkas lösa uppgiften grundat på dessa teoretiska resonemang, samt slutligen genomföra lösningen på ett tydligt sätt. En god idé är att tänka sig att någon annan skall kunna följa resonemanget utan några andra hjälpmedel än den beskrivning som eleven själv producerar.

De flesta brukar fascineras av en god historia. Det gäller för pedagogen att fånga intresset genom att framställa sin kunskap i berättandets form på ett begripligt, metodiskt uppbyggt och trovärdigt sätt. Även matematisk eller tillämpad problemlösning kan beskrivas för elever på detta vis p.g.a. sin logiska uppbyggnad.

Man kan indela en god historia i fyra oundgängliga punkter: ingress, intrig, uppbyggnad av spänning och, slutligen, upplösning. Härutöver kan man tillägga ytterligare två punkter för att förgylla berättandet, nämligen prolog och epilog.

Keywords [sv]
problemlösning, struktur, strategi, metodisk uppbyggnad, teckna tal
National Category
Didactics Other Mathematics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hig:diva-5847OAI: oai:DiVA.org:hig-5847DiVA, id: diva2:277529
Available from: 2009-12-06 Created: 2009-11-19 Last updated: 2018-03-13Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(22 kB)1083 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 22 kBChecksum SHA-512
54ffba89e5905fc65b9bfc99cc9cc08c8f299e570d84f65a5fe6bdc4da69ee659783d8c99a06c6ce73b6607ca1a8f049201170afdf2e6cab360ce4b86fb58f94
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Nordlander, Edvard

Search in DiVA

By author/editor
Nordlander, Edvard
By organisation
Ämnesavdelningen för elektronik
DidacticsOther Mathematics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1083 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 155 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf