Det här examensarbetet behandlar högläsning i förskolan. Syftet är att bidra till förståelsen av högläsningens funktion som pedagogiskt redskap. Detta har gjorts genom att undersöka vilket syfte pedagogerna har med högläsningen, hur den används i förskolans verksamhet, samt hur de väljer litteratur.

Examensarbetet har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. I ett sociokulturellt perspektiv är interaktionen med andra människor avgörande för barns språk och lärande. Tidigare forskning kring högläsningens betydelse har visat att högläsning är ett användbart pedagogiskt redskap och har många positiva effekter för barns språk och lärande. Det framkommer också att pedagogens agerande vid högläsning har stor betydelse för vad barnen får ut av högläsningsstunden. Samtal och diskussioner kring böcker är betydelsefulla för barns förståelse, både för bokens handling och för olika ord och begrepp. Tidigare forskning belyser även att läsmiljö och litteraturval är faktorer som påverkar kvaliteten på högläsningsstunden.

Den metod som användes för att genomföra undersökningen var semistrukturerade intervjuer och sammanlagt intervjuades tio förskollärare. Samtliga är verksamma inom förskolan och arbetar med barn i åldrarna ett till fem år.         

Resultatet visar att högläsning är vanligt förekommande på förskolan. Däremot planerar pedagogerna sällan för högläsningen. Denna sker i stället spontant och oftast på barnens initiativ. I resultatet synliggörs att informanterna använder högläsning som ett pedagogiskt redskap inom en mängd olika områden. Med böckernas hjälp uppmuntras barnen att tala om sig själva, koppla det lästa till sitt eget liv och bearbeta olika känslor. Böckerna är också ett redskap som pedagogerna använder för att förmedla kunskap, exempelvis antal, färger och olika sorters djur. Att högläsningens viktigaste funktion är att utveckla barnens språk, är samtliga informanter är eniga om. I resultatet framkommer också att samtliga informanter använder sig av samtal och diskussioner kring boken tillsammans med barnen. Vid val av litteratur visade det sig att både pedagoger och barn är delaktiga, dock på olika sätt.